Botrygg satsar på företagslägenheter

Botrygg fortsätter med byggnationer i Hammarby Sjöstad. Närmast Hammarbybacken ligger Sjöstadsporten på Midskeppsgatan. Här bygger Botrygg kvarteret Träslöjden med plats för ett hotell, ett femtiotal bostadsrättslägenheter, ett hundratal smålägenheter för företagsuthyrning samt ett garage för cirka 150 bilar. Projekten påbörjades år 2007.

Av det femtiotal bostadsrätter som beräknas stå färdiga 2009 ska ett flertal få utsikt över Sjöstadsparterren. Försäljningen sköts av Erik Olson Nyproduktion. Hotellet, som ännu inte är påbörjat, ska inrymmas i en byggnadskropp med 12-15 våningar. När det är uppfört, ska det, tillsammans med en liknande byggnad i grannkvarteret på andra sidan Hammarby Allé, bilda en port in till Sjöstaden.
   
Färdigställt i Sjöstadsporten är däremot 100 företagslägenheter i storlekar om 32 respektive 52 kvm, med hyror om 4 900 kr till 7 900 kr exklusive moms. Vd Michael Cocozza säger att företagslägenheter är en av Botryggs nischer.
   
Han tillägger att marknaden för företagslägenheter är stark och framhåller att momsen på hyrorna är avdragsgilla gentemot bygg-produktionskostnaderna. Botrygg har sedan tidigare ett fyrtiotal företagslägenheter i Linköping.




Fastighetsaktien 2008-02-28

Botrygg bygger i Övre Vasastaden - projektet växer till 1 930 lägenheter

Det försenade bostadsprojektet Övre Vasastaden växer från 1 200 till 1 930 lägenheter där 80 procent säljs som bostadsrätter.

Sommaren 2002 presenterades projektet som ett storslaget samarbete om 2 000 bostäder mellan Stångåstaden och Duvkullen (nu Botrygg) med 60 procent hyresrätter respektive 40 procent bostadsrätter i fyra etapper.

Första förslaget

Men allt gick i stå. Efter några år prutades Övre Vasastaden, på den långsmala remsan mellan Slöjdgatan och Industrigatan, till 1 200 bostäder.

Nu blåser den borger- liga majoriteten i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och ordförande Muharrem Demirok (c) liv i projektet som växlas upp till ursprungsförslagets 2 000 bostäder.

- Projektet har näst intill blivit ett praktfiasko på grund av orealistiska kalkyler och jag blir glad om vi får till en byggstart år 2010, säger Muharrem Demirok.

Är det vd Göran Ericson/Stångåstadens eller vd Michael Cocozza/Botryggs fel att inget har hänt?

- Nej, projektet utgick från alltför optimistiska antaganden. Cocozza har fullföljt sin del av avtalet genom sina markköp och Stångåstaden kan stanna kvar som aktör. Men då måste bolaget förvärva mark, anser Demirok.

I två etapper

Områdets fyra kvarter sträcker sig från Steningeviadukten/Östgötagatan i öster till grönområdet nedanför Bergsrondellen i väster. Bostäderna byggs från öster mot väster och lär bli ett projekt under 15 års tid.

- Här ska det bo över 4 000 människor. Vi sprider bostäderna på yta och höjd med en medelhöjd på åtta vångar mot Industrigatan.

Vilket tempo vill du ha?
- I två etapper för att det inte ska bli en evig byggarbetsplats och det borde ta mellan fem och sju år innan första etappen blir klar.

Hur ser du på fördelningen 80-20 till hyresrättens nackdel?
- De två upprättelseformernas storlek tar vi inget beslut om nu, säger Muharrem Demirok.
Han bör vara fullt medveten om att försäljningen av mark till bostadsrätter en fyra gånger större inkomst till kommunen och motsvarande högre kostnad för byggherren jämfört med prisläget för den billigare hyresrättsmarken.

Trygg passage

Förslaget till ny programinriktning innehåller en kraftfull omgestaltning av Industrigatan samt lokalgatorna. En del som lär kosta kommunen över 200 miljoner kronor.

Havererat (s)

- Bland annat behövs en planskild passage för oskyddade trafikanter under Industrigatan mot Tornby, konstaterar Demirok.
Mats Johansson (s) är vice ordförande i nämnden och håller med om Demiroks beskrivning av projektet som ett "praktfiasko".

- Men bara som exempel på en havererad borgerlig bostadspolitik. För att få ihop projektet ekonomiskt har man nu skapat nya förutsättningar där det bara finns plats och råd för 20 procent hyresrätter.

Vad är problemet?
- Jag undrar vad det gällande avtalet mellan Stångå-staden/Botrygg och kommunen har för moralisk och juridisk status när man så radikalt ändrar förutsättningarna för hela projektet, säger Mats Johansson.




Östgöta Correspondenten 2008-02-28

Stigande markpriser drabbar små företag som Botrygg

Stockholms markpriser skjuter i höjden. Och efter de borgerligas maktövertagande i staden måste byggbolag som vill bygga bostadsrätter köpa loss marken.

– Det har lett till att små byggföretag inte har möjlighet att vara med och tävla om marken, säger Lars Ihse på Stockholms byggmästareförening.

Ett företag som har drabbats är Botrygg i Linköping. Företaget var med och lade bud på markanvisningen vid Norra Stationsgatan, men bjöd för lågt.
– Markköp blir tyngre för små företag. Man måste hosta upp mer pengar. Det hade varit lättare om det hade varit som förut, att man fick bjuda på tomträtt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg.

De mindre företagens problem har uppmärksammats av Stockholms byggmästareförening.
– Småföretagen har inte möjlighet att tävla när stan vill ha ut så mycket som möjligt för marken. De måste ligga ute med pengarna i tre eller fyra år innan de får tillbaka pengarna, säger Lars Ihse, föreningens vd.

Än värre för småföretagen blir det på grund av att planprocesserna tar längre tid.
– Stadsbyggnadskontoret saknar resurser, det har blivit en propp där, säger Lars Ihse.
Stockholms byggmästareförening ska träffa stadens exploateringsnämnd om någon månad för att få till en förändring.
– Det är viktigt för konkurrensen, utvecklingen och mångfalden att de mindre företagen kan vara med. Ett sätt att underlätta för dem skulle kunna vara att flytta fram betalningen för marken, säger Lars Ihse.

Han tror att det blir en mindre förmånlig kalkyl för byggföretagen när de måste köpa marken.
– Jag tror inte att det går att ta ut merkostnaden när man säljer till kunden, säger han.

Markpriserna i Stockholms ytterstad ligger mellan 3 000 och 13 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta. I innerstan ligger priserna ännu högre. Vid Norra Stationsgatan i Vasastan såldes marken förra året för mellan 17 650 och 18 500 kronor per kvadratmeter.
– Lösningen är att dela in anvisningarna i mindre enheter, anser Michael Cocozza.

I Henriksdalshamnen var det 50 lägenheter i varje enhet, det var ett bra exempel på hur det ska gå till. Där gick också flera anvisningar till mindre byggföretag. I Norra Stationsområdet var en enhet 200 lägenheter, säger han.

Byggjätten JM ser dock en del praktiska problem med att dela upp anvisningarna i mindre enheter.
– Vi förstår tanken att man vill öka konkurrensen. Men det ger praktiska problem. Att köpa mark och utveckla bostäder kan ta fem år och då hinner saker hända på marknaden. Då vill man kunna bedöma risker och ta beslut på egen hand, utan att vara beroende av någon annan aktör som man kanske delar garage med, säger Zdravko Markovski, chef för JM Bostad Stockholm.

– Det allra viktigaste när det gäller stadens markanvisningar är dock att de fördelas genom anbud och inte genom direktanvisning, menar Michael Cocozza.
– För få markanvisningar fördelas i konkurrens. Jag tycker att det är bättre att tävla om markpris när det gäller bo- och äganderätt alternativt den lägsta hyran för hyresrätt. Då får vi transparenta processer och en mer effektiv marknad. För många direktanvisningar leder till att byggherrarna blir för beroende av stadens tjänstemän. Direktanvisningar öppnar också vägen för korruptionsliknande tendenser, säger han.
...

Fakta/Markanvisningar

Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har två år på sig att ensam förhandla med staden om förutsättningarna för nya bostadsbyggen.

Markanvisningar kan ske genom att staden direktanvisar ett område eller genom anbudsförfarande. Majoriteten av anvisningarna görs genom direktanvisning. I markanvisningspolicyn anges att anbudsförfarande ska användas i så stor omfattning att staden får goda kunskaper om marknadsvärdet på mark.

Det behövs fler bostäder i Stockholm och stadens nuvarande politiska majoritet har som ambition att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden. Under perioden från 2010 till 2030 är målsättningen att ytterligare 60 000 lägenheter ska byggas.

För exploateringskontoret, vars nämnd fördelar markanvisningar, innebär detta att 3 000 lägenheter per år ska föras fram till markanvisning mellan 2007 och 2010.

I markanvisningspolicyn står att staden vid valet av byggherre bör verka för att konkurrensförhållandena på marknaden främjas, till exempel genom att uppmuntra nya företag att etablera sig i Stockholm.





Byggvärlden 2008-01-31

Hotellboom i Stockholm - Botrygg bygger i Hammarby Sjöstad

Lyxförpackat och i massupplaga. Som svampar växer nya hotell upp i Sveriges storstäder. Och fint ska det vara.
Byggvärlden hänger på och testar Stockholms största, och eventuellt lyxigaste hotell strax innan öppnandet.

På Norra Bantorget i centrala Stockholm har ett nytt landmärke växt fram det senaste året. En svartglänsande granitkoloss med elegant spetsiga hörn. Den 8 februari är det premiär: Clarion Hotel Sign, Stockholms största hotell öppnar då med 558 rum, specialdesignade möbler och ett spa på toppenvåningen.
Byggvärlden gör därför ett nedslag bland svetsmaskiner och borrar för att känna på pulsen och fånga en trend: Det byggs lyxhotell som aldrig förr.

På Clarion Hotel Sign är delar av interiören redan klar. Det för journalister iordninggjorda hotellrummet är ljust och stilrent, även om vissa detaljer är minst sagt märkliga.
Hotellet har också en officiell imagebeskrivning: skandinavisk lyx. Det stora utropsnamnet är husets stjärnarkitekt, Gert Wingårdh.
– Han skänker en extra edge åt vår skandinaviska image, säger hotellchefen Marcus Majewski medan han guidar genom den betongsal som snart är en foajé och lunchservering.

Clarion Hotel Sign är ett tydligt exempel på den hotellboom som just nu råder i Sveriges storstäder. En nischad boom med glänsande kanter eftersom de flesta hotellen är fyrstjärniga.
– Det är en fullkomlig explosion av nya hotell i Malmö just nu med en 65 procentig ökning av antalet rum om bara några år. De flesta av hotellen är fyrstjärniga, säger John F Monhardt, talesperson för hotellgruppen som är en intresseorganisation för Malmös hotellägare.

Varför byggs så många finhotell?
– Kostnadsstrukturen driver denna process. Skillnaden i investeringar mellan tre- och fyrstjärniga hotell är marginella medan vinsterna av fyrstjärniga hotell är desto mer.

Petra Nieto, koordinator och talesperson för Stockholms stads hotellgrupp, menar att vi i Sverige inte har egentliga lyxhotell. I alla fall inte om man jämför med några av de internationella storstädernas hotell.
– Flera hotellkedjor har visat intresse för att öppna vad man kan kalla för lyxhotell i Stockholm. Problemet är att det är så svårt att få mark i central business district, alltså inne i city. Eftersom det inte går blir det genast mindre intressant, säger hon.

Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget vill inte definiera sig utifrån ett rankingsystem med stjärnor men satsar ändå på lyxiga detaljer. För hotellchefen Marcus Majewski handlar det om att skapa ett attraktivt varumärke.
– Varumärken spelar stor roll idag och folk har mer kapital att röra sig med. Kan man unna sig något utöver det vanliga så gör man det, säger han med den blivande bankettsalen inom synhåll.

Andra hotell på gång:

Stockholm:

Birger Jarlsgatan 24: 50 rum. Byggherre är KB Landbyska Verket.
Best Western Time Hotel:130 rum. Byggherre/finansiär är Skalmejblåsaren & Co KB. Operatör: Hotell Haga, Reshi Chibba.
Hammarby Sjöstad: 285 rum. Byggherre är Botrygg BYGG AB. Operatörär Sas Residor, Park Inn. Beräknad driftstart är 2010.
Karlsbodavägen i Mariehäll: 50 rum.Byggherre är Bromma Fastighetsutveckling AB och Operatör är David Liu. Öppnade 2007.
Klara Hotell och Kongress:420 rum. Finansiär: Cargill Value Investment, Niam Fond III och Jarl Asset Management. Operatör är Rezidor SAS. Beräknad driftstart är 2010.
Kista Mässhotell: 300 rum. Byggherre är Klövern och beräknad driftstart är 2009/2010.
Kristineberg: 150-200 rum. Byggherre är Edicta Hotellfastigheter. Det är ej bestämt när hotellet öppnar.
Liljeholmen:230 rum. Beräknad driftstart: 2011-2012.
Lindhagensplan: 270 rum. Byggherre är Skanska medan operatör är Marriott. Beräknad driftstart: våren 2009.
Marmorhallarna: 190 rum. Byggherre är Diligentia.
Memory Kista: Tillbyggnad med150 rum på tillfällig p-plats. Byggherre är Activum Memory KB.
Sillhovet:Detaljer okända. Bygglov beviljat den 19 januari 2007.
Slussen:95 rum. Byggherre är Peab.
Stettin:171 hotellägenheter. Byggherre är FAB Free Harbour/Accome Invest AB. Operatör är Accome Hotel Apartments AB. Beräknad driftstart: Augusti-september 2008.
Villa Källhagen: 16 rum, utbyggnad. Byggherre är Villa Källhagen Fastighets AB.
Älvsjö Centrum:60 rum och 30 quick sleep-rum. Byggherre var Älvsjö P.M.S. Assets AB och operatör är Connect Hotel. Öppnade i september 2007.
Älvsjöbadet: 33 rum. Byggherre är Hotellia AB/Stockholm Fair Hotel AB genom Carlo Taccola. Operatör är Hotellia AB.






Byggvärlden 2008-01-17

Botrygg bygger fler lägenheter

Nästa år sätter ett bostadsbygge igång i närheten av Norr Tull. Men det företag som tidigare gjort sig känt för att producera billiga hyresrätter har nu ändrat policy.

-Idag bygger vi 300 bostäder per år. Då har vi inte ekonomiska muskler att bara bygga hyresrätter, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, det bolag som ska stå för byggnationen.

MarkanvisningI december tog stadsplaneringsnämnden ett beslut om att upprätta en ny detaljplan för kvarteret Krogen, mellan Plankgatan och Luntgatan. NT har tidigare presenterat att det var Botrygg som för ett år sedan vann kommunens markanvisningstävling för det aktuella kvarteret. Det vinnande förslaget bygger på att Karl Johansskolan bevaras och att det byggs bostadshus på fyra-fem våningar och därtill ett gruppboende på sex lägenheter. Botrygg har tidigare uppfört 115 hyreslägenheter vid gamla simhallstomten i kvarteret Gåsen och till det projektet handplockades man av kommunen för att få lägre hyror. Läget invid Strömmen var väldigt attraktivt och flera andra byggföretag var också intresserade. Men Botrygg var hela tiden kommunens förstaval, något som möttes av kritik från borgerligt håll.

Undvika mellanhänderAffärsidén hos Botrygg är i korthet att undvika mellanhänder på vägen från projektering till färdigt bygge. Men nu verkar verkligheten och kostnadsläget inom byggnadsbranschen även ha nått Botrygg.

Vid Norr Tull handlar det om 80 procent bostadsrätter och 20 procent hyreslägenheter.

-Vid Gåsen hade vi statliga bidrag. För byggprojektet i kvarteret Krogen finns det inga sådana bidrag att få, säger Michael Cocozza.

Tilltalande utformningKommunalrådet Eva Andersson (s) säger till NT att det var flera orsaker som gjorde att valet föll på Bo-trygg.

-Det var att Karl Johansskolan skulle vara kvar, att utformningen av husen var väldigt tilltalande och blandningen av bostadsformer. Botrygg betalade även bäst.

Byggprojektet är planerat att sätta igång i slutet av nästa år och stå inflyttningsklart till sommaren 2010.

Norrköpings Tidningar 2008-01-14

Bostadskris ger stort intresse för Botryggs byggnation i Göteborg

För den som fortfarande inte tror att det råder bostadsbrist är detta nyttig läsning:
- 38 831 personer har sökt de 62 lägenheterna i höghuset på Sahlins terrass i Mölndal.
- 37 000 vill bo i 30 av Wallenstams nya lägenheter vid Liseberg.
- Botrygg AB fick 17 500 sökande till 32 lägenheter på Örebrogatan på Hisingen.
- När Älvstranden Utvecklings AB på sin hemsida annonserade efter hyresgäster till sitt passivhus i Sannegårdshamnen blev söktrycket så stort att bolaget fick ta bort annonsen.
Det här är en bild av en bostadsmarknad i kris. Så här ser det ut över hela stor-Göteborg. Suget efter hyresrätter är enormt.
Antalet lediga lägenheter minskar i hela landet, det gäller även Västsverige. Enligt SCB:s statistik minskade antalet lediga lägenheter kontinuerligt mellan 2002 och 2007.
Socialdemokraterna bär ett tungt ansvar för bostadskrisen.
Varningssignalerna började ljuda redan i slutet av 90-talet, men inget gjordes för att stimulera bostadsbyggandet.
För fem år sedan hade GT en ledar-artikel om bostadsbristen, om att fyra av tio göteborgare saknade egen bostad.
Så där har det fortsatt. Och sällan har väl landet haft en så ointresserad och inkompetent bostadsminister som Lars-Erik Lövdén.
Resultatet: bostadsköerna har växt, de unga har tvingats bo kvar hemma, priset för bostadsrätter i storstäderna har stigit över all sans och balans, svarthandeln med lägenheter blomstrar, i en del förorter bor folk på varandra
Nu äntligen byggs det högt och lågt så det knakar, men eftersom inflyttningen till regionen ökar blir det inget minskat tryck på de lediga lägenheterna.
Dessutom är hyrorna i nyproducerade hus så pass dyra att ungdomar ändå inte har råd att bo där.
En av anledningarna är just byggboomen som driver upp priserna på byggmaterial.

Den nya regeringen började med att ta bort de subventioner till byggande av hyresrätter som sossarna införde med kniven mot strupen.
Regeringens bostadsansvarige, Mats Odell, har förklarat att bostadsrätter är rätt och hyresrätter fel.
Alliansen vill lösa bostadskrisen så här:
Om allmännyttan gör om sina hyreshus till bostadsrätter och låter hyresgästerna köpa så får bolagen in nya friska pengar och för dem kan man bygga nya hyresrätter.
Det låter som den skrivbordskonstruktion det är.
För det första: vem säger att hyresgästerna vill köpa?
För det andra: vem säger att pengarna går till nya hyresrätter?
Regeringen borde i stället slå vakt om hyreslägenheten som boendeform. Bostadsrätt är inget för unga, för studenter och för dem som inte har rotat sig i livet.

Bostadsrätter låser folk geografiskt och minskar därför deras vilja och förmåga att flytta.
Regeringen borde i stället i samråd med byggsektorn sträva efter att få fram ett stort antal billiga hyresrätter i storstadsregionerna.
Det behöver inte alltid vara så väldigt svenskt varje gång det byggs ett flerfamiljshus. I Stockholm byggs ett punkthus i Gubbängen där de boende själva får fixa målning, tapetsering och golvbeläggning.
Detta är visserligen en bostadsrätt men idén – att allt inte är färdigt eller nytt i en lägenhet – är intressant och kan utvecklas.
Det behövs mer energi och fler initiativ för att lösa bostadskrisen.
Vi väntar.




GT 2008-01-10

25 byggherrar om stigande byggpriser - Botrygg kommenterar

Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.

Hur märker ni av de ökande byggpriserna?

Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.

Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.

Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.

Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.

Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.

Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.

Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.

Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.

Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.

Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.

Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.

Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.

Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.

Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.

Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.

Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.

Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.

Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.

Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.

Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.

Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.

Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.

Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.

Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.

Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.

ByggIndustrin 2007-08-30