Heja, Botrygg Bygg AB, som sänker hyrorna för sina hyresgäster 2006!
Expressen 2005-12-05
5 december 2005
24 november 2005
Botrygg får bygga i Tannefors
Företaget får bygga ett dussin mindre lägenheter i hörnet Nya Tanneforsvägen och Ringgatan.
Det befintliga 40-talshuset längs Nya Tanneforsvägen renoveras och innehåller också tolv bostäder efter ombyggnaden. Kommunens ja till detaljplanen överklagades till läns-styrelsen av fyra privatpersoner. Länsstyrelsen avslog överklagandet.
Därför drev de två hushållen frågan vidare med ett nytt överklagande till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Nu säger också regeringen ja till Botryggs byggplaner och avslår privatpersonernas överklagan.
Östgöta Correspondenten 2005-11-24
Det befintliga 40-talshuset längs Nya Tanneforsvägen renoveras och innehåller också tolv bostäder efter ombyggnaden. Kommunens ja till detaljplanen överklagades till läns-styrelsen av fyra privatpersoner. Länsstyrelsen avslog överklagandet.
Därför drev de två hushållen frågan vidare med ett nytt överklagande till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Nu säger också regeringen ja till Botryggs byggplaner och avslår privatpersonernas överklagan.
Östgöta Correspondenten 2005-11-24
15 november 2005
Botrygg mot Tekniska verken
I gårdagens Corren tog vd:n för Botrygg, Michael Cocozza, upp frågan om Tekniska Verkens taxor. Hans poänger är goda och leder faktiskt till än mer brännande frågor än vad som märktes vid första anblicken.
Cocozza vänder sig emot Tekniska Verkens aviserade taxehöjning nästa år på sex procent: "Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar", skriver Cocozza. Hans anför en rad bra argument:
I förstone handlar det om att inflationstakten inte är mer än 0,6 procent och att Tekniska Verken gör ett strålande resultat i 300-miljonersklassen, varför en höjning ter sig svårmotiverad. Speciellt tvivelaktigt blir det mot bakgrund av att företaget faktiskt är ägt av medborgarna. En vägledande princip borde då vara att kundernas pengar i så hög grad som möjligt skall stanna hos just kunderna.
Därpå kommer den märkliga rundgång av pengar som fordras eftersom moms och bolagsskatt träder in. De cirka 70 miljoner som försvinner till staten på det sättet är i realiteten en extrabeskattning på 35 procent för att man har valt att finansiera kommunal verksamhet med vinsterna i Tekniska Verken. Har man behov av övervinsterna är det således mer logiskt att ta in dem skattevägen i stället, menar Cocozza.
Och det är där, i detta sista påpekande, det verkligen bränner. Om det nu är så här, varför tar man inte in pengarna skattevägen, kan undras. Det är uppenbart mer rationellt eftersom det skulle spara pengar åt medborgarna.
Svaret är att det inte handlar om rationalitet utan om politik. Att växla Tekniska Verkens intäkter mot skatter handlar i realiteten om att förvisso sänka taxorna men också om att höja skatterna. Det första är politiskt tacksamt men inte det andra.
För då kan inte Lena Micko stoltsera med att Linköping har lika låga (allt är ju relativt) skatter. Då framgår det plötsligt hur mycket medborgarna faktiskt betalar för den kommunala verksamheten. Det blir en helt annan sak än att folk betalar för att få värme i hemmen, vilket ju alla vet är grundläggande välfärd och accepterar utan större knorr.
Vad den nuvarande ordningen går ut på är alltså att kommunen tar ut skatter på ett sätt som inte syns för den som inte tar sig tid att botanisera i Tekniska Verkens årsredovisningar. Och det räknar man med all rätt med att få vill göra.
Ytterst handlar det här om politikers brist på civilkurage. Men vad som är mest upprörande är att man låter denna brist ha ett pris -- för skattebetalarna. Det är de 70 miljoner som staten kräver i tribut, alltså en kostnad för att politikerna inte vill ta en debatt om skattehöjning.
Att ha en ordning där medborgarna får betala onödigt mycket är korkat. Att politikerna inte vågar höja skatten i stället för att ha denna ordning är fegt. Att de låter medborgarna betala en mellanskillnad för denna feghet är direkt oförskämt.
Östgöta Correspondenten 2005-11-15
Cocozza vänder sig emot Tekniska Verkens aviserade taxehöjning nästa år på sex procent: "Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar", skriver Cocozza. Hans anför en rad bra argument:
I förstone handlar det om att inflationstakten inte är mer än 0,6 procent och att Tekniska Verken gör ett strålande resultat i 300-miljonersklassen, varför en höjning ter sig svårmotiverad. Speciellt tvivelaktigt blir det mot bakgrund av att företaget faktiskt är ägt av medborgarna. En vägledande princip borde då vara att kundernas pengar i så hög grad som möjligt skall stanna hos just kunderna.
Därpå kommer den märkliga rundgång av pengar som fordras eftersom moms och bolagsskatt träder in. De cirka 70 miljoner som försvinner till staten på det sättet är i realiteten en extrabeskattning på 35 procent för att man har valt att finansiera kommunal verksamhet med vinsterna i Tekniska Verken. Har man behov av övervinsterna är det således mer logiskt att ta in dem skattevägen i stället, menar Cocozza.
Och det är där, i detta sista påpekande, det verkligen bränner. Om det nu är så här, varför tar man inte in pengarna skattevägen, kan undras. Det är uppenbart mer rationellt eftersom det skulle spara pengar åt medborgarna.
Svaret är att det inte handlar om rationalitet utan om politik. Att växla Tekniska Verkens intäkter mot skatter handlar i realiteten om att förvisso sänka taxorna men också om att höja skatterna. Det första är politiskt tacksamt men inte det andra.
För då kan inte Lena Micko stoltsera med att Linköping har lika låga (allt är ju relativt) skatter. Då framgår det plötsligt hur mycket medborgarna faktiskt betalar för den kommunala verksamheten. Det blir en helt annan sak än att folk betalar för att få värme i hemmen, vilket ju alla vet är grundläggande välfärd och accepterar utan större knorr.
Vad den nuvarande ordningen går ut på är alltså att kommunen tar ut skatter på ett sätt som inte syns för den som inte tar sig tid att botanisera i Tekniska Verkens årsredovisningar. Och det räknar man med all rätt med att få vill göra.
Ytterst handlar det här om politikers brist på civilkurage. Men vad som är mest upprörande är att man låter denna brist ha ett pris -- för skattebetalarna. Det är de 70 miljoner som staten kräver i tribut, alltså en kostnad för att politikerna inte vill ta en debatt om skattehöjning.
Att ha en ordning där medborgarna får betala onödigt mycket är korkat. Att politikerna inte vågar höja skatten i stället för att ha denna ordning är fegt. Att de låter medborgarna betala en mellanskillnad för denna feghet är direkt oförskämt.
Östgöta Correspondenten 2005-11-15
14 november 2005
Låga taxor bra för Linköping
För 2005kommer Tekniska Verken att göra ett resultat på ca 300 miljoner kronor,då har man tagit med avskrivningar i resultaträkningen på 329 miljoner.
Utrymmet som avskrivningar skapar kan användas till att amortera ochinvestera. Därutöver har jag svårt att se att ett medborgarägt företagska ta ut taxor som ger 300 miljoner i vinst. På varje debiterad kronafrån Tekniska Verken får kunderna betala 25 procent i moms. Närpengarna sedan ska föras över till kommunen beskattas de igen i form aven bolagsskatt på 28 procent, vilken i Linköpings fall blir cirka 10procent efter diverse koncerntransaktioner i Stads-hus AB.
Det kostar således 35 procent mer att finansiera kommunensverksamhet över Tekniska Verken :s taxor än via en höjning avkommunalskatten. Den nuvarande ordningen är helt enkelt ineffektiv. Detfinns ingen anledning att vi ska extrabeskatta oss själva med 35procent. De cirka 70 miljoner som i dag går till staten i form av momsfrån övervinsterna kan kommunen i stället ta in i form av enskattehöjning om behov finns. Kvar blir cirka 1 500--2 500 kronor somvarje hushåll skulle kunna spara varje år.
Tekniska Verkens verksamhet omfattar ledningsnät för el, värme,vatten och avlopp (va). Att dessa utgör natur-liga monopol, äroffentligt ägda och ska drivas effektivt med rimliga avkastningskrav ären självklarhet. Verksamhetens resultat borde där-emot delas ut tillmedborgarna i form av låga nät- taxor, särskilt el och v-a som kommerflest tillgodo. Linköping har i dag ekonomiska möjligheter att införade lägsta taxorna i landet på el, v-a och avfall, samt näst lägst påfjärrvärme.
Jag vill påstå att tillväxt-effekten av en sådan nedväxling avtaxenivån är högre än att man samlar pengar hos ett företag med enpolitisk vald styrelse.
Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar. Acceptera inte detta.
Samtliga stora bostadsorganisationer har nu gått samman för att isamverkan få ned taxorna. Det finns en stor obalans i marknadsmaktmellan Tekniska Verken som leverantör och den splittrade kundsidan. Ettsamfällt agerande från bostadssektorn i samverkan med industrin, medgemensamma samordnade upphandlingar av framförallt el och värme, skakunna ge lägre taxor och därmed bättre förutsättningar för boende ochnäringsverksamhet i Linköping.
Vad vi behöver är inte en höjning av taxorna utan en sänkning! Dettaär den mest tillväxtfrämjande åtgärden som kommunen kan genomföra idagsläget. Det kommer såväl företag som konsumenter till godo.
Låt oss formulera en vision om Linköping som den billigaste och mestkonkurrenskraftiga kommunen i Sverige vad gäller taxor på fjärrvärme,elnät, avfall, vatten och avlopp. Det behövs en hårdare politiskstyrning av Tekniska Verken, en koncentration på de uppgifter som utgörnatur-liga monopol. Det behövs också en ny ordning föravfallshanteringen där upphandlingen ligger hos kommunen och därTekniska Verken är en av flera aktörer som kan ge anbud på olikaområden.
Östgöta Correspondenten 2005-11-14
Utrymmet som avskrivningar skapar kan användas till att amortera ochinvestera. Därutöver har jag svårt att se att ett medborgarägt företagska ta ut taxor som ger 300 miljoner i vinst. På varje debiterad kronafrån Tekniska Verken får kunderna betala 25 procent i moms. Närpengarna sedan ska föras över till kommunen beskattas de igen i form aven bolagsskatt på 28 procent, vilken i Linköpings fall blir cirka 10procent efter diverse koncerntransaktioner i Stads-hus AB.
Det kostar således 35 procent mer att finansiera kommunensverksamhet över Tekniska Verken :s taxor än via en höjning avkommunalskatten. Den nuvarande ordningen är helt enkelt ineffektiv. Detfinns ingen anledning att vi ska extrabeskatta oss själva med 35procent. De cirka 70 miljoner som i dag går till staten i form av momsfrån övervinsterna kan kommunen i stället ta in i form av enskattehöjning om behov finns. Kvar blir cirka 1 500--2 500 kronor somvarje hushåll skulle kunna spara varje år.
Tekniska Verkens verksamhet omfattar ledningsnät för el, värme,vatten och avlopp (va). Att dessa utgör natur-liga monopol, äroffentligt ägda och ska drivas effektivt med rimliga avkastningskrav ären självklarhet. Verksamhetens resultat borde där-emot delas ut tillmedborgarna i form av låga nät- taxor, särskilt el och v-a som kommerflest tillgodo. Linköping har i dag ekonomiska möjligheter att införade lägsta taxorna i landet på el, v-a och avfall, samt näst lägst påfjärrvärme.
Jag vill påstå att tillväxt-effekten av en sådan nedväxling avtaxenivån är högre än att man samlar pengar hos ett företag med enpolitisk vald styrelse.
Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar. Acceptera inte detta.
Samtliga stora bostadsorganisationer har nu gått samman för att isamverkan få ned taxorna. Det finns en stor obalans i marknadsmaktmellan Tekniska Verken som leverantör och den splittrade kundsidan. Ettsamfällt agerande från bostadssektorn i samverkan med industrin, medgemensamma samordnade upphandlingar av framförallt el och värme, skakunna ge lägre taxor och därmed bättre förutsättningar för boende ochnäringsverksamhet i Linköping.
Vad vi behöver är inte en höjning av taxorna utan en sänkning! Dettaär den mest tillväxtfrämjande åtgärden som kommunen kan genomföra idagsläget. Det kommer såväl företag som konsumenter till godo.
Låt oss formulera en vision om Linköping som den billigaste och mestkonkurrenskraftiga kommunen i Sverige vad gäller taxor på fjärrvärme,elnät, avfall, vatten och avlopp. Det behövs en hårdare politiskstyrning av Tekniska Verken, en koncentration på de uppgifter som utgörnatur-liga monopol. Det behövs också en ny ordning föravfallshanteringen där upphandlingen ligger hos kommunen och därTekniska Verken är en av flera aktörer som kan ge anbud på olikaområden.
Östgöta Correspondenten 2005-11-14
11 november 2005
Botrygg bygger 20 villor i Möjetorp
Efter mycket omständigheter står det klart att Botrygg AB kommer att bygga 20 nya villor i området Möjetorp i Hjulsbro.
Planerna på att bebygga området med bostäder har funnits sedan i början av 1990-talet men aldrig lyckats fullbordas. I områdets norra delar, mot Vårdsbergsvägen, har Riksbyggen byggt bostadsrättslägenheter
– En bit in på 1990-talet försvann efterfrågan och man byggde inte klart, säger Gösta Gustavsson (c), ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
Såldes tillbaka
Kvar är den obebyggda södra delen med plats för 44 lägenheter.
– Den marken såldes tillbaka till kommunen och vi letade efter andra intressenter, säger Gustavsson.
Området är alltså för närvarande avstyckat i två delar. Den ena är Riksbyggens bebyggda område, som heter Neonlampan 3, och bredvid ligger den obebyggda delen, Neonlampan 5. År 2002 tog Skanska över och planerade att bygga 36 bostadsrättslägenheter.
Samtidigt beslutade kommunen att bygga en väg genom det redan bebyggda området, som ägs av en av Riksbyggens bostadsrättsföreningar. Kommunen ville bygga vägen i enlighet med servitut, vilket innebär att den har nyttjanderätt.
Det beslutet överklagade de boende i bostadsrättsföreningen till länsrätten, som dock ansåg att kommunen hade rätt. Men det var också problem med parkeringsförhållandena. Lösningen som fanns innebar att bilarna måste lämnas vid områdets entré. Detta gjorde att Skanska i maj i år drog sig ur byggplanerna.
Inflyttning
Botrygg tog sedan över efter Skanska med förslaget att bygga 25 marklägenheter med bostadsrätt. Den omtalade vägen skulle fortfarande byggas, men lösningen gjordes i samförstånd med berörd bostadsrättsförening.
Men även detta förslag har alltså övergetts, och planen är nu att bygga 20 villor. Detta ska lösa problemet med parkeringen.
– Om man minskar antalet bostäder kan man ta in bilar i området och parkera dem på sina respektive tomter, säger Gösta Gustavsson.
I dagsläget är det alltså aktuellt att bygga 20 hus. Planarbete inom Linköpings kommun pågår under hösten 2005. Byggstarten är planerad till april 2006. Första inflyttning beräknas ske i december 2006.
Linköpings Tidning 2005-11-11
Planerna på att bebygga området med bostäder har funnits sedan i början av 1990-talet men aldrig lyckats fullbordas. I områdets norra delar, mot Vårdsbergsvägen, har Riksbyggen byggt bostadsrättslägenheter
– En bit in på 1990-talet försvann efterfrågan och man byggde inte klart, säger Gösta Gustavsson (c), ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
Såldes tillbaka
Kvar är den obebyggda södra delen med plats för 44 lägenheter.
– Den marken såldes tillbaka till kommunen och vi letade efter andra intressenter, säger Gustavsson.
Området är alltså för närvarande avstyckat i två delar. Den ena är Riksbyggens bebyggda område, som heter Neonlampan 3, och bredvid ligger den obebyggda delen, Neonlampan 5. År 2002 tog Skanska över och planerade att bygga 36 bostadsrättslägenheter.
Samtidigt beslutade kommunen att bygga en väg genom det redan bebyggda området, som ägs av en av Riksbyggens bostadsrättsföreningar. Kommunen ville bygga vägen i enlighet med servitut, vilket innebär att den har nyttjanderätt.
Det beslutet överklagade de boende i bostadsrättsföreningen till länsrätten, som dock ansåg att kommunen hade rätt. Men det var också problem med parkeringsförhållandena. Lösningen som fanns innebar att bilarna måste lämnas vid områdets entré. Detta gjorde att Skanska i maj i år drog sig ur byggplanerna.
Inflyttning
Botrygg tog sedan över efter Skanska med förslaget att bygga 25 marklägenheter med bostadsrätt. Den omtalade vägen skulle fortfarande byggas, men lösningen gjordes i samförstånd med berörd bostadsrättsförening.
Men även detta förslag har alltså övergetts, och planen är nu att bygga 20 villor. Detta ska lösa problemet med parkeringen.
– Om man minskar antalet bostäder kan man ta in bilar i området och parkera dem på sina respektive tomter, säger Gösta Gustavsson.
I dagsläget är det alltså aktuellt att bygga 20 hus. Planarbete inom Linköpings kommun pågår under hösten 2005. Byggstarten är planerad till april 2006. Första inflyttning beräknas ske i december 2006.
Linköpings Tidning 2005-11-11
1 november 2005
Botrygg argumenterar mot Tekniska
Tekniska verken måste sänka sina taxor. Vinsten är för hög. Det hävdar Botrygg AB:s Michael Cocozza, som gått samman med övriga fas-
tighetsägare i Linköping för att sätta press på Tekniska verkens taxesättningar.
Det var representanter för Hyresgästföreningen, HSB, Stångåstaden, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Villaägarna och Botrygg AB som i fredags träffades för att diskutera de höga taxorna i Linköping och bilda en motpart till Tekniska verken. Organisationerna representerar tillsammans nästan samtliga boende inom Linköpings kommun.
– Eftersom de olika taxorna i dag utgör en så stor andel av hyran och avgifterna i boendet beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska verken i taxefrågor, säger Michael Cocozza.
Kinda Posten 2005-11-01
tighetsägare i Linköping för att sätta press på Tekniska verkens taxesättningar.
Det var representanter för Hyresgästföreningen, HSB, Stångåstaden, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Villaägarna och Botrygg AB som i fredags träffades för att diskutera de höga taxorna i Linköping och bilda en motpart till Tekniska verken. Organisationerna representerar tillsammans nästan samtliga boende inom Linköpings kommun.
– Eftersom de olika taxorna i dag utgör en så stor andel av hyran och avgifterna i boendet beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska verken i taxefrågor, säger Michael Cocozza.
Kinda Posten 2005-11-01
Botrygg anser att Tekniska Verkens taxor måste sänkas
- Tekniska Verken måste sänka sina taxor. Deras vinst är för hög. 150 miljoner kronor i vinst räcker. Resten, upp till 300 miljoner kronor, kan de använda för att sänka taxorna. Det hävdar Botryggs Michael Cocozza som gått samman med övriga fastighetsägare i Linköping för att sätta press på Tekniska Verkens taxesättningar.
![]()
Det var representanter från Hyresgästföreningen, HSB, Stångåstaden, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Villaägarna och Botrygg AB som i fredags träffades för att diskutera de höga taxorna i Linköping. De ska bilda motpart till Tekniska Verken. Organisationerna representerar tillsammans nästan samtliga boende inom Linköpings kommun.
- Eftersom de olika taxorna i dag tar en så stor andel av hyra och avgifter i boendet så beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska Verken i taxefrågor.
Droppen som fått amforan att rinna över är Tekniska Verkens vinst på 300 miljoner kronor och ryktet om en taxehöjning på 5 procent 2006.
- Vi har inget emot att Tekniska Verken går med vinst. Men den måste vara måttlig. Ett kommunalt bolag ska ha lite kooperativ tanke i botten. Inte bara ett bolag som ska mjölka kunderna på så höga vinster som möjligt. Tekniska Verken har höjt taxorna under de 3-4 senaste åren i nivå med de dyraste bolagen i landet. Vi borde istället sikta på att bli billigast i Sverige på taxesidan. Det om något skulle främja tillväxten i kommunen.
-150 miljoner är det belopp bolaget kan leverera till Stadshus AB i Linköpings kommun utan att kommunen måste betala 2 procent i bolagsskatt, men resten av vinsten får de betala full bolagsskatt för. Totalt 53 procent i skatt får Linköpingsborna betala i bolagsskatt och moms på verkets övervinster och det är onödigt. Det är bättre att de sänker taxorna på fjärrvärmen, elnät och va-taxorna. Därmed kan vi sänka hyrorna ytterligare, säger Michael Cocozza, som genom sitt bolag, Botrygg AB, sänkt hyrorna med 1,25 procent för nästa år.
Men Tekniska Verken sätter sina egna taxor?
- Som enskild kund har man inte mycket att sätta emot. Men genom att gå samman i en organisation blir vi starka. Vi har bjudit in Tekniska Verkens vd och styrelsens ordförande till en träff den 11 november. Vi hoppas givetvis komma fram till en meningsfull dialog. Men går inte det får vi ta ytterligare ett steg.
Hur då?
- De organisationer som träffades i fredags representerar i stort sett hela Linköpings bostadsmarkand. Alla tycker likadant. Taxorna är för höga och måste sänkas.
- Nu är vi inte ensamma i Sverige att tycka detta. I Stockholm pågår ett uppror på liknande grunder, berättar Cocozza.
Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen, en av de sju organisationerna bakom taxeupproret motiverar sin ståndpunkt enligt följande:
- Det är inte rimligt att vi ska behöva bli osams med fastighetsägarna vid varje hyresförhandling när vi vill sänka hyrorna om Tekniska Verken slår undan förutsättningarna. Räntor och uppvärmingskostnader är stora utgiftsposter för en fastighetsägare. När nu Tekniska Verken gör så stora vinster är det rimligt att de hjälper till att hålla nere kostnaderna för de boende i kommunen, säger Stig Hagström, ombudsman i Hyresgästföreningen.
Linköpings Tidning 2005-11-01
- Eftersom de olika taxorna i dag tar en så stor andel av hyra och avgifter i boendet så beslutade vi i fredags att titta på möjligheten att bilda en organisation som kan bli en motpart till Tekniska Verken i taxefrågor.
Droppen som fått amforan att rinna över är Tekniska Verkens vinst på 300 miljoner kronor och ryktet om en taxehöjning på 5 procent 2006.
- Vi har inget emot att Tekniska Verken går med vinst. Men den måste vara måttlig. Ett kommunalt bolag ska ha lite kooperativ tanke i botten. Inte bara ett bolag som ska mjölka kunderna på så höga vinster som möjligt. Tekniska Verken har höjt taxorna under de 3-4 senaste åren i nivå med de dyraste bolagen i landet. Vi borde istället sikta på att bli billigast i Sverige på taxesidan. Det om något skulle främja tillväxten i kommunen.
-150 miljoner är det belopp bolaget kan leverera till Stadshus AB i Linköpings kommun utan att kommunen måste betala 2 procent i bolagsskatt, men resten av vinsten får de betala full bolagsskatt för. Totalt 53 procent i skatt får Linköpingsborna betala i bolagsskatt och moms på verkets övervinster och det är onödigt. Det är bättre att de sänker taxorna på fjärrvärmen, elnät och va-taxorna. Därmed kan vi sänka hyrorna ytterligare, säger Michael Cocozza, som genom sitt bolag, Botrygg AB, sänkt hyrorna med 1,25 procent för nästa år.
Men Tekniska Verken sätter sina egna taxor?
- Som enskild kund har man inte mycket att sätta emot. Men genom att gå samman i en organisation blir vi starka. Vi har bjudit in Tekniska Verkens vd och styrelsens ordförande till en träff den 11 november. Vi hoppas givetvis komma fram till en meningsfull dialog. Men går inte det får vi ta ytterligare ett steg.
Hur då?
- De organisationer som träffades i fredags representerar i stort sett hela Linköpings bostadsmarkand. Alla tycker likadant. Taxorna är för höga och måste sänkas.
- Nu är vi inte ensamma i Sverige att tycka detta. I Stockholm pågår ett uppror på liknande grunder, berättar Cocozza.
Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen, en av de sju organisationerna bakom taxeupproret motiverar sin ståndpunkt enligt följande:
- Det är inte rimligt att vi ska behöva bli osams med fastighetsägarna vid varje hyresförhandling när vi vill sänka hyrorna om Tekniska Verken slår undan förutsättningarna. Räntor och uppvärmingskostnader är stora utgiftsposter för en fastighetsägare. När nu Tekniska Verken gör så stora vinster är det rimligt att de hjälper till att hålla nere kostnaderna för de boende i kommunen, säger Stig Hagström, ombudsman i Hyresgästföreningen.
Linköpings Tidning 2005-11-01
28 oktober 2005
Botrygg först ut med sänkta hyror
Hyresgästföreningen har gjort upp om hyran med Botrygg AB före förhandlingarna med allmännyttan. I Linköping sänker Michael Cocozzas Botrygg Bygg AB hyrorna från årsskiftet. Det är landets första uppgörelse om hyressänkningar. En sänkning med 90 kronor i månaden för en normaltrea.
![]()
Botryggs Michael Cocozza och Hyresgästföreningens Barbro Engman har
gjort upp om en sänkning av hyran på 1,25 procent nästa år.
- Det är rimligt med sänkta hyror nästa år med tanke på ränteläget, säger vd Michael Cocozza.
Hyrorna sänks i genomsnitt med 1,25 procent i de 750 lägenheter som förhandlas av Hyresgästföreningen.
- Det är med stor tillfredsställelse vi tar emot nyheten, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, som i år har krävt hyressänkningar med anledning av det låga ränteläget och det faktum att de hyresnormerande kommunala bostadsföretagen blivit förmögnare under de senaste åren.
Hyresgästföreningen har krävt sänkta hyror i ett mycket stort antal företag i hela landet.
- Nu väntar vi på att fler hyresvärdar ska sänka hyrorna. När det gäller Stångåstadens utspel om frysta hyror nästa år så ser vi det som ett bud. Vårt bud ligger på en hyressänkning med 2,5 procent. Men vi har ju inte förhandlat med dem än, säger Barbro Engman.
Unikt
Det är unikt att en privat värd på detta sätt sänker hyrorna och att det sker innan något avtal träffats med det allmännyttiga bostadsföretaget.
- Michael Cocozza är smart. Han har insett att hyrorna måste följa marknaden annars riskerar han att prisa ut sig, säger Barbro Engman.
Prispressaren
Michael Cocozza har tidigare gjort sig känd som hyresvärden som vågar sticka ut. Han var en av få som fortsatte att bygga när byggindustrin, och så gott som alla hyresvärdar, sa att det inte gick att bygga hyreslägenheter utan att höja hyrorna rejält.
Också i Stockholm, där hyrorna i nybyggda lägenheter stigit kraftigt sedan mitten på 90-talet, vågar han bygga till väsentligt lägre hyra än exempelvis Stockholms allmännyttiga bostadsföretag.
- Det stämmer att jag följer marknaden när det gäller hyressättningen. Jag har träffat hyresgäster som lovordat mina lägenheter, men som flyttat ändå för att det varit billigare att köpa bostadsrätt eller bo i villa. När ränteläget är så lågt som det är så ska mina hyresgäster också få glädje av detta, inte bara de som bor i villa, säger Cocozza.
- När det gäller att få tillgång till kommunal mark tycker jag att den som kan erbjuda lägst hyror ska få bygga, säger Michael Cocozza, som vill understryka vikten av konkurrens för att kunna pressa hyrorna.
- Det är jätteviktigt med konkurrens, säger Barbro Engman. Vi värnar förvisso om allmännyttan men kan man inte hålla nere hyrorna i nyproduktionen ska inte allmännyttan få förtur till mark.
Hyressänkningen kommer att träda i kraft till årsskiftet.
Linköping Tidning 2005-10-28
gjort upp om en sänkning av hyran på 1,25 procent nästa år.
- Det är rimligt med sänkta hyror nästa år med tanke på ränteläget, säger vd Michael Cocozza.
Hyrorna sänks i genomsnitt med 1,25 procent i de 750 lägenheter som förhandlas av Hyresgästföreningen.
- Det är med stor tillfredsställelse vi tar emot nyheten, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, som i år har krävt hyressänkningar med anledning av det låga ränteläget och det faktum att de hyresnormerande kommunala bostadsföretagen blivit förmögnare under de senaste åren.
Hyresgästföreningen har krävt sänkta hyror i ett mycket stort antal företag i hela landet.
- Nu väntar vi på att fler hyresvärdar ska sänka hyrorna. När det gäller Stångåstadens utspel om frysta hyror nästa år så ser vi det som ett bud. Vårt bud ligger på en hyressänkning med 2,5 procent. Men vi har ju inte förhandlat med dem än, säger Barbro Engman.
Unikt
Det är unikt att en privat värd på detta sätt sänker hyrorna och att det sker innan något avtal träffats med det allmännyttiga bostadsföretaget.
- Michael Cocozza är smart. Han har insett att hyrorna måste följa marknaden annars riskerar han att prisa ut sig, säger Barbro Engman.
Prispressaren
Michael Cocozza har tidigare gjort sig känd som hyresvärden som vågar sticka ut. Han var en av få som fortsatte att bygga när byggindustrin, och så gott som alla hyresvärdar, sa att det inte gick att bygga hyreslägenheter utan att höja hyrorna rejält.
Också i Stockholm, där hyrorna i nybyggda lägenheter stigit kraftigt sedan mitten på 90-talet, vågar han bygga till väsentligt lägre hyra än exempelvis Stockholms allmännyttiga bostadsföretag.
- Det stämmer att jag följer marknaden när det gäller hyressättningen. Jag har träffat hyresgäster som lovordat mina lägenheter, men som flyttat ändå för att det varit billigare att köpa bostadsrätt eller bo i villa. När ränteläget är så lågt som det är så ska mina hyresgäster också få glädje av detta, inte bara de som bor i villa, säger Cocozza.
- När det gäller att få tillgång till kommunal mark tycker jag att den som kan erbjuda lägst hyror ska få bygga, säger Michael Cocozza, som vill understryka vikten av konkurrens för att kunna pressa hyrorna.
- Det är jätteviktigt med konkurrens, säger Barbro Engman. Vi värnar förvisso om allmännyttan men kan man inte hålla nere hyrorna i nyproduktionen ska inte allmännyttan få förtur till mark.
Hyressänkningen kommer att träda i kraft till årsskiftet.
Linköping Tidning 2005-10-28
27 oktober 2005
Botrygg sänker hyrorna i Linköping
-Om vi inte sänker hyrorna, förlorar vi kunder till bostadsrätter och villamarknaden.
Vi vill också växa i Stockholm, Göteborg och Malmö, så det är är ett sätt att få nya byggrätter och marknadsandelar, säger vd Michael Cocozza till Sveriges Radio Östergötland.
Hyrorna sänks med 1,25 procent i Botryggs 713 lägenheter i Linköping, vilket innebär en cirka 80 kronor lägre hyrra för en trerumslägenhet.
Botrygg kommer också att sänka hyrorna på 50 inflyttningklara lägenheter i Hammarby sjöstad i Stockholm. Där blir sänkningen ungefär hundra kronor på en trerumslägenhet, jämfört med hyran i kontrakten.
Redan innan sänkningen är hyrorna där tio procent lägre än allmännyttans, hävdar Cocozza.
Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman fanns på plats i Linköping, för att kommentera uppgörelsen. Hon ser det som ett genombrott, även om uppgörelsen bara gäller en liten privatvärd.Vi vill också växa i Stockholm, Göteborg och Malmö, så det är är ett sätt att få nya byggrätter och marknadsandelar, säger vd Michael Cocozza till Sveriges Radio Östergötland.
Hyrorna sänks med 1,25 procent i Botryggs 713 lägenheter i Linköping, vilket innebär en cirka 80 kronor lägre hyrra för en trerumslägenhet.
Botrygg kommer också att sänka hyrorna på 50 inflyttningklara lägenheter i Hammarby sjöstad i Stockholm. Där blir sänkningen ungefär hundra kronor på en trerumslägenhet, jämfört med hyran i kontrakten.
Redan innan sänkningen är hyrorna där tio procent lägre än allmännyttans, hävdar Cocozza.
-Flera allmännyttiga bostadsbolag tror att de ska slippa undan med oförändrade hyror, men det går vi inte med på.
Hyregästgföreningens förhandlingar med allmännyttiga bostadsbolaget Stångåstaden börjar 8 november.
Sveriges Radio- Östergötland 2005-10-27
1 september 2005
Botrygg vill bygga nya lägenheter i Ekhaga
Botrygg AB vill bygga 145 lägenheter i Ekhaga. Byggprojektet beräknas kosta minst 145 miljoner kronor. Nybyggnationen blir möjlig sedan Botrygg köpt marken av landstinget för 20,5 miljoner kronor. Byggnationen beräknas starta inom två år då den byråkratiska processen malt färdigt.
![]()
Punkthusen byggs med tre lägenheter per plan. Skiss: Botrygg AB
För pengarna,145 miljoner kronor, bygger Botrygg AB, 48 stycken radhus på 90 eller 130 kvadratmeter samt 82 lägenheter i flerbostadshus. Till detta kommer 15 villatomter på 400 till 550 kvadratmeter.
Hur kom ni över marken?
- Det skedde genom en öppen process. Vi lade de bästa budet, konstigare än så var det inte, säger Michael Cocozza.
Det byggförslag som Botrygg tagit fram fortsätter den karaktär som finns inom Johannelund och Ekholmen. Flerbostadshus, grupphus och villor blandas och ger områdena variation.
Tomten karaktäriseras av de två skogsklädda höjderna i östra respektive västra kanten av området. Den mellanliggande ytan lutar något mot öster. På denna yta finns i dag de befintliga skolbyggnaderna, Ekhagaskolan.
Bebyggelse
Grupphusområdet norr om Ekhagaskolan avslutas med friliggande villor kring en egen angöringsgata. Utmed den östra skogklädda kullen byggs ett antal punkthus med varierande höjd. På så sätt förstärks landskapsbilden och man får en orienteringspunkt utmed Brokindsleden.
- Det norra punkthuset kan gärna resa sig som ett utropstecken i landskapet. Utmed tomtens västra sida vill vi bygga radhus, mot kullen med vinkelräta angöringsgator. Husen vänder sig på ena sidan mot en grön allmän yta som blir en förlängning av den egna tomten ut i ett gemensamt grönt rum.
- Genom att orientera husen i öst-västlig riktning kommer man alltid att ha kontakt med de gröna höjderna när man rör sig i området. Husen orienterar sin planlösning mot söder, menar Cocozza.
Grönstruktur
De två skogsbevuxna kullarna blir stommen i det gröna rummet. Från norr till söder, centralt i området finns ett parkrum, som är både vistelseyta, rekreationsyta och kommunikationslänk mellan tomtens olika delområde. Grönytan är det sammanhållande kittet i strukturen. Parkrummet möbleras med gräsytor, lekytor och gröna biluppställningsplatser.
Trafik
Villorna och två av punkthusen matas via Munkhagsgatan norrifrån. Övriga områden matas med en centralt belägen gata som ansluter till Ålerydsvägen. Grupphusen ansluter till denna centrala gata med sina bostadsgator.
Punkthusen nås via parkeringsytorna. Parkering sker vid villor och grupphus på den egna tomten. Punkthusen, utom det nordligaste, har parkeringsgårdar.
Detta lyfts upp en våning på grund av topografin. Parkering kan därför ske i garage under huset. Parallellt med Koboltstigen i parken finns en gångväg som föreslås förlängas fram till Ålerydsvägen. På så sätt knyts området bättre till det övergripande gång- och cykeltrafiknätet.
Byggnader
Grupphusen kan utformas som radhus i en eller två våningar. En tänkbar lösning är att vid entrégatan är den nordliga raden i två plan medan den södra är i ett plan. På entrésidan finns förråd, carport, garage och cykelparkering. Det finns också plats för en egen mindre odling, enligt förslaget.
På parksidan görs den privata tomten endast så stor att den rymmer en uteplats. Den privata delen glider ut i ett halvprivat rum, en plats för möte mellan grannar. Villatomterna kan försäljas som byggklara tomter där köparen själv väljer det hus han vill uppföra.
- Punkthusen däremot, byggs med tre lägenheter per plan. På så sätt kan man få en något utsträckt byggnadskropp som ger riktning och blir rumsbildande. Stora generösa balkonger ger möjlighet att njuta av sol och omgivande natur, berättar Cocozza.
Hur höga blir hyrorna?
- Vi följer vårt koncept, vilket innebär billiga hyror. Jag skulle tro att vi hamnar runt 1 000 kronor kvadraten.
När sker byggstarten?
- Nu skall teknik och samhällsbyggnad planlägga området och totalt brukar det ta två år, men vi börjar så fort allt är klart, säger Cocozza.
Linköpings Tidning 2005-09-01
För pengarna,145 miljoner kronor, bygger Botrygg AB, 48 stycken radhus på 90 eller 130 kvadratmeter samt 82 lägenheter i flerbostadshus. Till detta kommer 15 villatomter på 400 till 550 kvadratmeter.
Hur kom ni över marken?
- Det skedde genom en öppen process. Vi lade de bästa budet, konstigare än så var det inte, säger Michael Cocozza.
Det byggförslag som Botrygg tagit fram fortsätter den karaktär som finns inom Johannelund och Ekholmen. Flerbostadshus, grupphus och villor blandas och ger områdena variation.
Tomten karaktäriseras av de två skogsklädda höjderna i östra respektive västra kanten av området. Den mellanliggande ytan lutar något mot öster. På denna yta finns i dag de befintliga skolbyggnaderna, Ekhagaskolan.
Bebyggelse
Grupphusområdet norr om Ekhagaskolan avslutas med friliggande villor kring en egen angöringsgata. Utmed den östra skogklädda kullen byggs ett antal punkthus med varierande höjd. På så sätt förstärks landskapsbilden och man får en orienteringspunkt utmed Brokindsleden.
- Det norra punkthuset kan gärna resa sig som ett utropstecken i landskapet. Utmed tomtens västra sida vill vi bygga radhus, mot kullen med vinkelräta angöringsgator. Husen vänder sig på ena sidan mot en grön allmän yta som blir en förlängning av den egna tomten ut i ett gemensamt grönt rum.
- Genom att orientera husen i öst-västlig riktning kommer man alltid att ha kontakt med de gröna höjderna när man rör sig i området. Husen orienterar sin planlösning mot söder, menar Cocozza.
Grönstruktur
De två skogsbevuxna kullarna blir stommen i det gröna rummet. Från norr till söder, centralt i området finns ett parkrum, som är både vistelseyta, rekreationsyta och kommunikationslänk mellan tomtens olika delområde. Grönytan är det sammanhållande kittet i strukturen. Parkrummet möbleras med gräsytor, lekytor och gröna biluppställningsplatser.
Trafik
Villorna och två av punkthusen matas via Munkhagsgatan norrifrån. Övriga områden matas med en centralt belägen gata som ansluter till Ålerydsvägen. Grupphusen ansluter till denna centrala gata med sina bostadsgator.
Punkthusen nås via parkeringsytorna. Parkering sker vid villor och grupphus på den egna tomten. Punkthusen, utom det nordligaste, har parkeringsgårdar.
Detta lyfts upp en våning på grund av topografin. Parkering kan därför ske i garage under huset. Parallellt med Koboltstigen i parken finns en gångväg som föreslås förlängas fram till Ålerydsvägen. På så sätt knyts området bättre till det övergripande gång- och cykeltrafiknätet.
Byggnader
Grupphusen kan utformas som radhus i en eller två våningar. En tänkbar lösning är att vid entrégatan är den nordliga raden i två plan medan den södra är i ett plan. På entrésidan finns förråd, carport, garage och cykelparkering. Det finns också plats för en egen mindre odling, enligt förslaget.
På parksidan görs den privata tomten endast så stor att den rymmer en uteplats. Den privata delen glider ut i ett halvprivat rum, en plats för möte mellan grannar. Villatomterna kan försäljas som byggklara tomter där köparen själv väljer det hus han vill uppföra.
- Punkthusen däremot, byggs med tre lägenheter per plan. På så sätt kan man få en något utsträckt byggnadskropp som ger riktning och blir rumsbildande. Stora generösa balkonger ger möjlighet att njuta av sol och omgivande natur, berättar Cocozza.
Hur höga blir hyrorna?
- Vi följer vårt koncept, vilket innebär billiga hyror. Jag skulle tro att vi hamnar runt 1 000 kronor kvadraten.
När sker byggstarten?
- Nu skall teknik och samhällsbyggnad planlägga området och totalt brukar det ta två år, men vi börjar så fort allt är klart, säger Cocozza.
Linköpings Tidning 2005-09-01
23 april 2005
Botrygg lägger fram nytt parkeringsförslag
600 parkeringsplatser under mark och 230 lägenheter ovan mark på kv Eddan till en kostnad av 400 miljoner kronor. Så ser det byggförslag ut som Botrygg AB ska presentera den 9 maj för kommunen med byggrådet Gösta Gustavsson i spetsen. Därmed får parkeringsbolaget Dukatens förslag på ett traditionellt parkeringshus i fem plan en konkurrent.
Det är Botryggs vd, Michael Cocozza, som presenterar idén på ett nedgrävt parkeringshus i kvarteret Eddan. Detta sedan byggrådet Gösta Gustavsson ifrågasatte minoritetsägarnas intentioner när det gäller Dukatens framtid.
Utdelning
- Minoriteten i Dukaten har all rätt att få utdelning. Man har haft aktierna i snart 15 år utan att få någon utdelning.
Kravet på att dela ut ca 2,3 miljoner kronor av årets vinst efter skatt, på 4,7 miljoner kronor efter skatt är rimligt, säger Michael Cocozza.
- Minoriten i Dukaten består av såväl privata fastighetsägare, som kooperativa bostadsrättsföreningar och ideella kyrkor. Dessa har lika stor nytta av pengarna som Dukaten.
Lär av Norrköping
- Kommunen kan driva parkeringspolitik utan att äga alla P-hus. Se på den röda majoriteten i Norrköping. De äger inga p-hus, men cityhandeln fungerar till och med bättre än den i Linköping, menar Cocozza.
Men Gustavsson var ju rädd för att ni skulle ifrågasätta byggandet av nya parkeringshus?
- Frågan om ett parkeringshus i Eddan har inget med utdelningsfrågan att göra. Kommunen har idag inte bara Dukaten som intressent i att bygga en parkeringsanläggning i Eddan.
Botrygg Bygg kommer att under maj månad presentera ett alternativt förslag till Dukatens.
- Botrygg lanserar en lösning som bygger på underjordisk och överdäckad markparkering. Ovanpå kan man få plats med två bostadskvarter med cirka 250 lägenheter. Dukatens förslag bygger på ett traditionellt p-Hus i fem plan ovan mark, berättar Michael Cocozza.
En av de stora stöttestenarna när kommunen diskuterade p-hus över eller under mark var kostnaden.
- Det blir lite dyrare att gräva ned ett parkeringshus. Men det får man igen genom bättre miljö samt att man kan bygga bostäder i markplan. Kommunen vill ju ha mer bostäder i innerstaden för att få ett levande centrum. Det förslag jag kommer att presentera innehåller de komponenterna, säger Cocozza.
Linköping Tidning 2005-04-23
Det är Botryggs vd, Michael Cocozza, som presenterar idén på ett nedgrävt parkeringshus i kvarteret Eddan. Detta sedan byggrådet Gösta Gustavsson ifrågasatte minoritetsägarnas intentioner när det gäller Dukatens framtid.
Utdelning
- Minoriteten i Dukaten har all rätt att få utdelning. Man har haft aktierna i snart 15 år utan att få någon utdelning.
Kravet på att dela ut ca 2,3 miljoner kronor av årets vinst efter skatt, på 4,7 miljoner kronor efter skatt är rimligt, säger Michael Cocozza.
- Minoriten i Dukaten består av såväl privata fastighetsägare, som kooperativa bostadsrättsföreningar och ideella kyrkor. Dessa har lika stor nytta av pengarna som Dukaten.
Lär av Norrköping
- Kommunen kan driva parkeringspolitik utan att äga alla P-hus. Se på den röda majoriteten i Norrköping. De äger inga p-hus, men cityhandeln fungerar till och med bättre än den i Linköping, menar Cocozza.
Men Gustavsson var ju rädd för att ni skulle ifrågasätta byggandet av nya parkeringshus?
- Frågan om ett parkeringshus i Eddan har inget med utdelningsfrågan att göra. Kommunen har idag inte bara Dukaten som intressent i att bygga en parkeringsanläggning i Eddan.
Botrygg Bygg kommer att under maj månad presentera ett alternativt förslag till Dukatens.
- Botrygg lanserar en lösning som bygger på underjordisk och överdäckad markparkering. Ovanpå kan man få plats med två bostadskvarter med cirka 250 lägenheter. Dukatens förslag bygger på ett traditionellt p-Hus i fem plan ovan mark, berättar Michael Cocozza.
En av de stora stöttestenarna när kommunen diskuterade p-hus över eller under mark var kostnaden.
- Det blir lite dyrare att gräva ned ett parkeringshus. Men det får man igen genom bättre miljö samt att man kan bygga bostäder i markplan. Kommunen vill ju ha mer bostäder i innerstaden för att få ett levande centrum. Det förslag jag kommer att presentera innehåller de komponenterna, säger Cocozza.
Linköping Tidning 2005-04-23
5 mars 2005
Tekniska verken gör "sweetheartaffärer" enligt Botrygg
"Kommunens bolag ska inte ägna sig åt "Sweetheartaffärer" utan leva upp till kommunens policy att försäljning ska ske på objektiva grunder". Den anklagelsen riktar Botryggs VD, Michael Cocozza, mot Tekniska verken efter deras försäljning av tomtmark på Bjälbogatan och Häggvägen.
![]()
Offentlig egendom ska säljas i en öppen process, anser Botryggs VD, Michael Cocozza.
Bråket handlar alltså om försäljning av tomtmark. Den ena tomten ligger i Gothfridsberg och den andra i Åleryd. Det Botryggs vd är upprörd över är att Tekniska verken inte bjöd ut tomterna på den öppna marknaden så alla kunde vara med och bjuda utan sålde tomterna direkt till NCC och JM.
”Enkel öppen process”
Linköpings kommun har en policy som reglerar hur fastighetsförsäljningar ska gå till väga. Offentlig egendom ska säljas i en öppen och transparent process.
– Det är det enda verkningsfulla medlet i syfte att hålla korruptionen borta från processen. Har kommunen nu denna policy så ska också bolagen följa den policyn, säger Michael Cocozza, och fortsätter.
– Man kan jämföra den här processen med den som skedde vid försäljningen av mark i östra Lambohov, det var en enkel öppen process där hela marknaden var inbjuden. Därmed kunde man sprida information om kvalité, markpris och boendekostnader.
Har inte Tekniska verken gjort detta?
De har inte gått ut med försäljningarna utan har sålt till utvalda företag. I det ena fallet till JM och i det andra NCC.
– Jag tycker att när kommunen säljer något så ska man gå ut och erbjuda marknaden det man säljer. Man kan inte ringa upp företag som man gillar och föreslå en affär. Tekniska verken som går så bra kanske hade fått bättre pris för marken om man hade gått till marknaden. Att göra öppna affärer är det enda sättet att hålla korruption borta från processen, säger Cocozza.
”Jag känner inte karln!”
Stig Holm, vd för Tekniska verken, blir upprörd när han hör anklagelsen:
– Struntprat jag känner inte karln. Jag har aldrig träffat honom. Om han är så angelägen att köpa mark av oss får han väl söka upp mig. Dessutom ska jag svara på det brev han skickade till styrelsen. Jag har bara inte hunnit än. Jag har viktigare saker att sköta, sade Stig Holm när Linköpings tidning nådde honom i Lund på väg till Danmark.
Lena Burlin, ordförande i Tekniska Verken, styrelsen kommenterar ärendet:
– Vi har behandlat Michael Cocozzas brev och bett Stig Holm, besvara det. Vad vi kan se har inte Tekniska verken begått några fel.
Hårdare tag från kommunen
Moderata samlingspartiets starke man, Paul Lindvall, är kritisk till förfarandet men framför allt är han kritisk kommunen.
– Kommunen borde skaffa sig större rådighet när det gäller dessa frågor. När det gäller just dessa två tomter borde man tagit hem dem till sig istället för att låta bolaget sälja, säger han och fortsätter:
– Innan man sålde dessa tomter borde kommunen nämligen själv vara klar vilken typ av boende man vill se på tomterna. Om det ska vara hyresrätter, bostadsrätter, villor, radhus eller punkthus. Det blir väldigt olyckligt om man ska överlåta det ansvaret på ett kommunalt bolag. Jag kan vara kritiskt till Tekniska verkens agerande men grundfelet ligger hos kommunen som inte tog tag i dessa försäljningsärendet.
– Likadant blir det nu när det gäller Berga centrum och Berga skolan. Här kan vi inte låta LKF sälja till högstbjudande. Vi måste ha klart för oss hur vi vill se området i framtiden innan vi agerar, säger Paul Lindvall.
Linköpings Tidning 2005-03-05
Bråket handlar alltså om försäljning av tomtmark. Den ena tomten ligger i Gothfridsberg och den andra i Åleryd. Det Botryggs vd är upprörd över är att Tekniska verken inte bjöd ut tomterna på den öppna marknaden så alla kunde vara med och bjuda utan sålde tomterna direkt till NCC och JM.
”Enkel öppen process”
Linköpings kommun har en policy som reglerar hur fastighetsförsäljningar ska gå till väga. Offentlig egendom ska säljas i en öppen och transparent process.
– Det är det enda verkningsfulla medlet i syfte att hålla korruptionen borta från processen. Har kommunen nu denna policy så ska också bolagen följa den policyn, säger Michael Cocozza, och fortsätter.
– Man kan jämföra den här processen med den som skedde vid försäljningen av mark i östra Lambohov, det var en enkel öppen process där hela marknaden var inbjuden. Därmed kunde man sprida information om kvalité, markpris och boendekostnader.
Har inte Tekniska verken gjort detta?
De har inte gått ut med försäljningarna utan har sålt till utvalda företag. I det ena fallet till JM och i det andra NCC.
– Jag tycker att när kommunen säljer något så ska man gå ut och erbjuda marknaden det man säljer. Man kan inte ringa upp företag som man gillar och föreslå en affär. Tekniska verken som går så bra kanske hade fått bättre pris för marken om man hade gått till marknaden. Att göra öppna affärer är det enda sättet att hålla korruption borta från processen, säger Cocozza.
”Jag känner inte karln!”
Stig Holm, vd för Tekniska verken, blir upprörd när han hör anklagelsen:
– Struntprat jag känner inte karln. Jag har aldrig träffat honom. Om han är så angelägen att köpa mark av oss får han väl söka upp mig. Dessutom ska jag svara på det brev han skickade till styrelsen. Jag har bara inte hunnit än. Jag har viktigare saker att sköta, sade Stig Holm när Linköpings tidning nådde honom i Lund på väg till Danmark.
Lena Burlin, ordförande i Tekniska Verken, styrelsen kommenterar ärendet:
– Vi har behandlat Michael Cocozzas brev och bett Stig Holm, besvara det. Vad vi kan se har inte Tekniska verken begått några fel.
Hårdare tag från kommunen
Moderata samlingspartiets starke man, Paul Lindvall, är kritisk till förfarandet men framför allt är han kritisk kommunen.
– Kommunen borde skaffa sig större rådighet när det gäller dessa frågor. När det gäller just dessa två tomter borde man tagit hem dem till sig istället för att låta bolaget sälja, säger han och fortsätter:
– Innan man sålde dessa tomter borde kommunen nämligen själv vara klar vilken typ av boende man vill se på tomterna. Om det ska vara hyresrätter, bostadsrätter, villor, radhus eller punkthus. Det blir väldigt olyckligt om man ska överlåta det ansvaret på ett kommunalt bolag. Jag kan vara kritiskt till Tekniska verkens agerande men grundfelet ligger hos kommunen som inte tog tag i dessa försäljningsärendet.
– Likadant blir det nu när det gäller Berga centrum och Berga skolan. Här kan vi inte låta LKF sälja till högstbjudande. Vi måste ha klart för oss hur vi vill se området i framtiden innan vi agerar, säger Paul Lindvall.
Linköpings Tidning 2005-03-05
24 februari 2005
Botrygg ger förslag om rastplats
Linköping är för anonymt för bilister på E4. Förutom de belysta flygplanen och den nya Gärstadpannan finns inget som berättar att man passerar Linköping. Förutom att det kommer en och annan doftpuff från biogasanläggningen så är det mörkt. Detta vill kristdemokraternas Lars Eklund ändra på. Han vill att Vägverket ska sätta upp lampor längs E4 från Tiftrondellen till Tallbodarondellen.
Norrköping har det, Jönköping har det, Uppsala har det och naturligtvis Stockholm och Göteborg, men inte Linköping. Linköpings stadsmotorväg är mörklagd, precis som vilken annan landsväg som helst.
-Linköpings stad kan exponera sig mot tusentals trafikanter varje dag på motorvägen, men gör det inte. Tornby vänder baksidan mot motorvägen. Infarten mot staden från Tiftrondellen är mörklagd, detsamma gäller infarten vid Tallboda. För att inte måla allt i svart finns några ljuspunkter utefter motorvägssträckan: SAAB:s historiska flygplan och Tekniska Verkens "Nya Gärstad", säger Lars Eklund i en motion till teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
- Det är dags att förmedla budskapet att vid motorvägen ligger en attraktiv och expansiv stad fylld av ljus, värme och aktivitet. När man passerar staden i flödande motorvägsljus ska man samtidigt se de inbjudande ljusstråken in till staden. Självklart lockar detta till besök, en paus på en lång resa. Kanske den pausen bidrar till ökat nyföretagande och inflyttning.
Varde ljus
- En upplyst stadsmotorväg med ljusstråk in till staden innebär vad somliga kallar "city beautification", men det handlar också om marknadsföring av staden. Sist men inte minst innebär belysningen högre trafiksäkerhet på den upplysta sträckan.
Eklunds partikamrat, Jan-Willy Andersson spär på marknadsföringsidén genom att önska sig en rastplats utmed den aktuella sträckan.
- Det har vi pratat om länge. Vi skulle vilja ha en lite originellare rastplats än de traditionella, i höjd med Stångån. Kunde vi sen får till det så att E4:ans resenärer kunde åka motorbåt till Stångsmagasinet så vore det bra, säger Jan-Willy Andersson.
Rastplats
Just den idén saluförde Botryggs vd, Michael Cocozza, för ett tag sedan. Enligt de uppgifter tidningen fått del av ställer sig Vägverket inte helt avvisande till tanken. Vilket i sin tur torde innebära att de bekostar de cirka 20 miljoner avfarterna skulle kosta
![]()
Idén om en rastplats vid Stångån saluförde Botryggs vd, Michael Cocozza, för ett tag sedan
Sedan är det upp till Botrygg att bygga en rastplats som skiljer sig så markant från övriga rastplatser att bilisterna väljer att stanna just där. Men det är en annan historia.
Linköpings Tidning 2005-02-24
Norrköping har det, Jönköping har det, Uppsala har det och naturligtvis Stockholm och Göteborg, men inte Linköping. Linköpings stadsmotorväg är mörklagd, precis som vilken annan landsväg som helst.
-Linköpings stad kan exponera sig mot tusentals trafikanter varje dag på motorvägen, men gör det inte. Tornby vänder baksidan mot motorvägen. Infarten mot staden från Tiftrondellen är mörklagd, detsamma gäller infarten vid Tallboda. För att inte måla allt i svart finns några ljuspunkter utefter motorvägssträckan: SAAB:s historiska flygplan och Tekniska Verkens "Nya Gärstad", säger Lars Eklund i en motion till teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
- Det är dags att förmedla budskapet att vid motorvägen ligger en attraktiv och expansiv stad fylld av ljus, värme och aktivitet. När man passerar staden i flödande motorvägsljus ska man samtidigt se de inbjudande ljusstråken in till staden. Självklart lockar detta till besök, en paus på en lång resa. Kanske den pausen bidrar till ökat nyföretagande och inflyttning.
Varde ljus
- En upplyst stadsmotorväg med ljusstråk in till staden innebär vad somliga kallar "city beautification", men det handlar också om marknadsföring av staden. Sist men inte minst innebär belysningen högre trafiksäkerhet på den upplysta sträckan.
Eklunds partikamrat, Jan-Willy Andersson spär på marknadsföringsidén genom att önska sig en rastplats utmed den aktuella sträckan.
- Det har vi pratat om länge. Vi skulle vilja ha en lite originellare rastplats än de traditionella, i höjd med Stångån. Kunde vi sen får till det så att E4:ans resenärer kunde åka motorbåt till Stångsmagasinet så vore det bra, säger Jan-Willy Andersson.
Rastplats
Just den idén saluförde Botryggs vd, Michael Cocozza, för ett tag sedan. Enligt de uppgifter tidningen fått del av ställer sig Vägverket inte helt avvisande till tanken. Vilket i sin tur torde innebära att de bekostar de cirka 20 miljoner avfarterna skulle kosta
Sedan är det upp till Botrygg att bygga en rastplats som skiljer sig så markant från övriga rastplatser att bilisterna väljer att stanna just där. Men det är en annan historia.
Linköpings Tidning 2005-02-24
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)