Botrygg får delvis rätt om kamphundar

Fastighetsägare har rätt att förbjuda hyresgäster att ha så kallade kamphundar. Det slog Hyresnämnden fast i dag när frågan för första gången avgjordes i Sverige.

Förbudet kan bara påtvingas nya hyresgäster och hyresvärden måste informera tydligt.

Känns jättekonstigt
På grund av för dålig information fick nämligen Joanna Rotschild och hennes två Amstaff-hundar bo kvar, trots förbudet.

-Givetvis är det skönt att det gick bra för oss, men jag tänker på alla andra som sitter med sina hundar. Jag som vuxen person ska ju kunna köpa vilken hund jag vill. Min hundras är inte olaglig i Sverige. Det är en jättefin hund, så det känns jättekonstigt att någon ska få säga att du inte får bo här så länge du har den här hunden, säger Joanna Rotschild.

Kan ställas som villkor
Hyresnämnden konstaterar i sin dom att Joanna Rotschild har skött sina hundar väl och att de inte inneburit någon olägenhet för andra boende i området.

Hyresnämnden uppger även att det inte går att säga att en viss hundras kan anses som farlig. Ändå, menar Hyresnämnden, kan vissa hundraser, som till exempel Pittbullterrier och Amstaff, upplevas som farliga av hyresvärdar och hyresgäster och därför måste en hyresvärd ha rätt att ställa villkor om att hyresgäster inte får inneha vissa hundraser.

-Med hänsyn till den stora majoritet hyresgäster som inte vill ha kamphundar i husen tror vi att det här är ett väldigt viktigt beslut, säger Alrik Hafström, chefjurist på privata intresseorganisationen Fastighetsägarna i Stockholm.



Rapport 2010-12-22

Botrygg bygger miljömärkta lägenheter i Lundby

För fem år sedan vann fastighetsbolaget Botrygg kommunens markanvisningstävling med inriktning på hållbart byggande i Lundby Kyrkby. Till våren är det inflyttning i de fem husen med sammanlagt 105 lägenheter.

- Det handlar om yteffektiva ettor, tvåor och treor med rimliga hyror, säger Joachim Arcari, VD för Botrygg i Göteborg.

Rimliga hyror
Hyrorna är än så länge preliminära, men priset för en etta på 32 kvm är satt på 4500 kr/mån, medan en tvåa på 57 kvm kostar 6 750 kronor och en trea på 66 eller 68 kvm ligger på mellan 7 600 och 7 900 kronor. Joachim Arcari framhåller två saker som gjort att man kan hålla ner hyrorna.
- Dels har vi kunnat bygga billigare under lågkonjunkturen, dels har vi inte så stora lönsamhetskrav. Eftersom vi fokuserar på ett långsiktigt ägande jagar vi inga kvartalsrapporter med höga vinster som börsbolagen. Vi önskar istället att hyresgästerna bor kvar länge.

Till skillnad från många andra fastighetsägare tänker Botrygg långsiktigt, menar Joachim Arcari, VD för företaget  i
Göteborg.
  

Vann miljötävling 2005
De fem bostadshusen på Trekantsgatan som nu håller på att byggas utgjorde förslaget "Spara, slösa inte" i kommunens miljöinriktade markanvisningstävling 2005. I juryn satt inte bara tjänstemän från fastighets- och stadsbyggnadskontoret, utan även experter från Chalmers och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Så vad är det som gör fastigheterna så speciella?
- Vi bygger alltid miljöinriktat och anpassat, men här har vi kryddat med ytterligare några saker. Solfångare som värmer vattnet på sommaren, tröga väggar av betong som gör det svalare på sommaren och varmare på vintern, och sedumtak.

Sedumtak, vad är det?
- Det är ett tak med örter, mossa och gräs. Det inte bara isolerar bättre, det binder och fördröjer också regnvatten så att det inte belastar avloppet. Istället går det långsamt ner i dagvattenkanaler som sedan mynnar ut i olika dammar. Fastigheterna har förresten också gråvattenåtervinning, vilket innebär att förbrukat vatten inte heller går rakt ut i avloppet, utan istället samlas i vattenväxlare som förvärmer varmvattnet i husen.

Odlingslotter
På området kommer det också att finnas 20 odlingslotter, ett gemensamt växthus och ett hobbyrum.
- Vi riktar oss till folk som ett ekologiskt intresse, men kanske inte jättegröna fingrar. Här får de en chans att odla lite grönsaker, säger Joachim Arcari.


Slipper elabonnemang
Han berättar också att varje hus kommer att ha en egen elmätare som mäter upp vad varje hyresgäst förbrukar.
- Sedan tar vi betalt för det, vilket innebär att hyresgästerna slipper kostnaden för ett eget elabonnemang. Det sparar man ganska mycket pengar på.

Behöver ingen bil
Husen på Trekantsgatan placeras som "hus i en park" och området blir, enligt Botrygg, en naturlig fortsättning på Kyrkbyns villaområde. Till parkmiljöinslagen hör bänkar, sittgrupper och grillplats. Bilparkeringar kommer också att finnas, men sprängs in i mindre utrymmen för att inte ta över som stora trista ytor.
- Man behöver egentligen ingen bil här. Bussen går på gatan intill och det är inte mer än 100 meter till Eriksbergs köpcentrum, säger Joachim Arcari.

Rökfritt
Och så en sak till. Lägenheterna kommer, precis som enligt Botryggs standard, att vara rökfria. Men väcker inte det irritation?
- Ha ha. Nej det har det inte gjort. Jag tror det flesta idag förstår att det inte är hälsosamt att röka.

Boplats Göteborg 2010-12-20

Kamphundar får skäll av boende

Antalet så kallade kamphundar i Sverige ökar kraftigt. Och det får många människor att känna sig otrygga, menar flera bostadsbolag som nu skärper kraven på hyresgästerna. Civilminister Stefan Attefall kan tänka sig att helt förbjuda vissa hundraser i Sverige.

– Människor som bor tätt, i hyreshus, är oroliga. Särskilt småbarnsföräldrar. Det är nödvändigt att bostadsbolagen tar ett ansvar och jag uppmuntrar dem att vidta åtgärder, säger Stefan Attefall (KD).

Antalet så kallade kamphundar i Sverige har ökat från några hundra i början av 2000-talet till närmare 6.000 i dag. Och i takt med att dessa hundar blir allt vanligare väljer flera bostadsbolag att införa nya regler.

Strax före jul beslutar hyresnämnden om bostadsbolaget Botrygg har rätt att förbjuda två hundar av rasen american staffordshireterrier att bo i en lägenhet i Hammarby sjöstad i Stockholm.

Hos allmännyttiga Väsbyhem får, sedan 2007, den som har en kamphund inte teckna hyreskontrakt.

– De skötsamma kommer i kläm, tyvärr. Men vi vill inte släppa in den här typen av hundar i våra bostadsområden, då får man flytta någon annanstans, säger Väsbyhems marknadschef Jan Hedberg.
Stefan Attefall håller med sin företrädare och partikollega Mats Odell om att kamphundar är ett växande problem. Han ser helst att bolagen hittar frivilliga överenskommelser med hyresgästerna. Samtidigt är budskapet klart: det kan bli aktuellt med tuffare lagar.

– Om vi inte kommer till rätta med problemet är jag beredd att diskutera en strängare lagstiftning och utreda ett förbud mot vissa hundraser, säger Stefan Attefall.

En övervägande majoritet av hyresgästerna i Väsbyhems 5.000 lägenheter upplever en ökad trygghet och är positiva till förbudet mot kamphundar, enligt Jan Hedberg.

Botkyrkabyggen med drygt 12.000 lägenheter har valt en annan väg och erbjuder sina hundägare en gratis lydnadskurs. Den hyresgäst som har en störande hund blir uppmanad att delta.

– Vi kan naturligtvis inte tvinga någon att gå kurs. Men då kan vi använda hyreslagen och vräka den som stör grannarna, säger affärsområdeschef Josef Lantz, som hävdar att hundstörningarna i stort sett har upphört sedan kurserna infördes.

Väsbyhem använder Svenska kennelklubbens kamphundslexikon för att bestämma vilka raser som ska förbjudas. Men Hans Rosenberg på Kennelklubben tycker att det är olyckligt.

– Du kan inte avgöra vilken ras en hund tillhör om den inte har en stamtavla, säger han.
Statistiken över hundattacker, och därmed vilka hundar som oftast biter, är bristfällig. Men antalet anmälda hundattacker ökar med 10 procent per år, enligt Hans Rosenberg.
Rikspolisstyrelsen tog fram siffror 2006: av 2.304 anmälda hundärenden rörde 136 kamphundar.


DN 2010-12-19

Nya byggprojekt med bl. a. Botrygg ska förtäta centrala stan

Det byggs på flera håll i innerstan. Gamla rivningstomter håller på att fyllas igen. Och den positiva trenden kommer snart att späs på med ytterligare byggprojekt.

Ledningen för stadsplaneringsnämnden och stadsbyggnadskontoret ville under en pressträff på tisdagen därför slå ett slag för att det är "go" i Norrköping. Att det främst byggs för bostäder, men även för kontor och hotell.

"Förtäta staden"Att de gamla surdegarna till rivningstomter, rester från 1960- och 70-talens omfattande rivningar, håller på att byggas igen.

- Att förtäta staden är vårt uppdrag och vi ser rivningstomterna i innerstan som en tillgång, sade ordförande Eva Andersson (S). Där finns redan en tillgång till exempelvis fjärrvärme och kollektivtrafik.

NT har vid flera tillfällen rapporterat om de olika byggen som är på gång, eller som är under planering och projektering (se faktaruta).

Frågan är bara vem som ska har råd att bo där.

Dyrast gick förstFör det är fruktansvärt dyrt att bygga nytt och i Norrköping är det i stort sett bara Lundbergs och Hyresbostäder som bygger hyresrätter.

Sedan det statliga bidraget för hyresrätter försvann, handlar det mest om bostadsrätter. Men i HSB:s planerade bygge vid Saltängsgatan var det en stor våning för fem miljoner kronor och med en månadsavgift på åtskilliga tusen som såldes först.

Och tydligen finns det en marknad för dyra bostäder, med en ganska rejäl månadsavgift. Just detta faktum kan i förlängningen vara positivt för unga människor som vill bo i en hyresrätt i innerstan.

Flyttstudier- Det finns fler flyttstudier gjorda i andra svenska städer som visar på en lång kedja av lägenhetsbyten, från den riktigt dyra bostadsrätten ned till en hyreslägenhet på en tvåa, sade stadsarkitekt Dag Johansson.

- Vi tror att det även gäller för Norrköping och vi kanske behöver göra en egen studie.

Norrköping Tidning 2010-12-16

Hyresvärdar bra på brandvarnare - Botrygg med på listan

Hyresvärdar i Linköping tycks noga med att placera ut och underhålla brandvarnare i sina lägenheter. Hyresgästföreningen är nöjd med hur värdarna beter sig.

Hyresvärden installerar, hyresgästen underhåller.

Lagen säger att alla nybyggda bostäder skall utrustas med brandvarnare och från före detta Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), kommer rekommendationen att befintliga bostäder också skall utrustas.

Staffan Malmgren, brandskyddsingenjör och teknisk handläggare på MSB, konstaterar att hyresgäst och värd kan göra upp om vem som ska se till att brandvarnaren kommer på plats.

- Om inget annat är avtalat i hyreskontraktet, så gäller att hyresvärden ska installera och hyresgästen ska underhålla brandvarnaren, säger han.

Staffan Malmgren konstaterar att kostnaden för brandvarnare i dag inte är ett problem; utrustningen kostar under hundralappen. I stället kan montering vara svårt, exempelvis för gamla som inte förmår att skruva upp varnaren i taket.

Corren har kontaktat några av Linköpings större hyresvärdar och samtliga uppger att de sett till att installera brandvarnare i sina lägenheter. Flera säger också att de även står för underhållet, alltså ser till att byta batterier.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap har yttersta ansvaret och tillsynen över brandskydd i Sverige och kommunerna är MSB:s förlängda arm. Just nu pågår en kartläggning i landet över hur det står till med folks brandvarnare.

- Vi har sett att det är väldigt vanligt att man har brandvarnare, runt nittiotvå procent av hushållen har det. Men det är väldigt vanligt att folk inte sköter varnaren, till exempel inte byter batteri i den så att den fungerar, säger Staffan Malmgren.


Östgöta Correspondenten 2010-12-06

Botrygg vill höja hyran i Linköping

Botrygg vill höja hyrorna med 2,9 procent från och med 1 januari 2011. Anledningen är att bolaget får ökade driftskostnader och sänkta räntebidrag.

Botrygg, som har fastigheter i bland annat Linköping, behöver få in mera pengar konstaterar man när man yrkar på hyreshöjning nästa år.

Martin Svensson är ekonom på Botrygg och den som ska förhandla hyrorna för 2011 för företagets räkning.

– Storleksmässigt är det här inte väldigt mycket, särskilt inte eftersom vi inte höjde något alls förra året, säger han.

Han vill inte kommentera i övrigt innan förhandlingen påbörjats.

Hyresgästföreningens Ylva Bohlin Lövgren har svårt att uttala sig om nivån på kravet, innan bolaget har utvecklat orsakerna till att man vill höja.

– Men kravet verkar ligga på samma nivå som andra yrkanden.

Parterna träffas i slutet av månaden för att inleda förhandlingarna.

Hem & Hyra 2010-11-15

Konstnärer hjälper Linköping att växa

Linköping är Sveriges femte största stad. Nu ska staden bota sin växtvärk med en helt ny stadsdel. På bara några år ska över 700 lägenheter byggas i övre Vasastaden. En viktig ingrediens blir de konstnärliga uttrycken.

Planeringen för övre Vasastaden har pågått i flera år. När den nya stadsdelen är klar om ungefär 15 år ska mer än 2 000 bostäder ha byggts. Nyligen konkretiserades planerna för de första bostäderna.

Totalt är det cirka 700 lägenheter som ska byggas inom de närmaste åren. Dessutom ska det byggas parker och utrymmen för butiker. Från kommunens håll betonas det att det ska bli en blandning av hyres- och bostadsrätter.

- Vi har inspirerats av den närliggande bebyggelsen från mitten av 1900-talet. Det är en kvartersstad, men luftigare och grönare än det vi normalt förknippar med till exempel Stockholms innerstad, säger Fredrik Pettersson, arkitekt på AIX Arkitekter, som ansvarat för underlaget till detaljplanen och gestaltningsprogrammet för den kommande bebyggelsen.

n Svensk arkitektur och nybyggen anklagas ofta för att vara fantasilösa och misslyckade ur ett urbanitetsperspektiv. Hur ska ni motverka detta?

- Ofta handlar diskussionerna, åtminstone i Stockholm, om att det byggs innerstad eller förort. Här tror vi att vi har hittat något som är både och. Det är en kvartersstad, men med mer gröna öppningar. Sedan handlar det om att upprätthålla en viss täthet så att människor kan mötas, och att skapa lokaler för till exempel butiker.

Nya hus är i dag ofta vita, era ritningar har färgglada hus. Varför?
- Det är kommunen som ska prisas för det. De ville ha ett kulörprogram, vilket innebär att vi har tittat på vilka färger som kan användas och varför, bland annat genom att prata med stadsantikvarien. Linköping är ju en färgglad stad och vi har tagit fasta på det, säger Fredrik Pettersson.

Det är hittills klart att tre byggherrar ska samsas om den första etappen: Stångåstaden, JM och Botrygg Bygg.

Det sistnämnda företaget kommer att stå för ungefär 400 av lägenheterna.
I sin ambition att skapa ett varierat område har Botrygg Bygg samlat flera arkitektkontor, som får rita varsina hus. Dessutom är tanken att varje hus ska representeras av en nutida svensk konstnär. På något sätt ska konstnären sätta avtryck i det specifika huset.




Byggvärlden 2010-09-24

Första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden har grävts av Botrygg

Nu är första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden grävt.  På måndagen satte socialnämndens ordförande Li Teske spaden i jorden på tomten på Trädgårdsgatan.
– Äntligen, utbrast Li Teske.

Norrköpings kommun har länge letat efter en ersättning till den gamla jourboendet på Hamnbrohemmet. Nu, äntligen, kommer byggnationen av det nya Gränden att kunna starta.

– För mig är det viktigt att alla Norrköpingsbor får ett värdigt boende, säger Li Teske.

Gränden är en del i socialkontorets boendetrappa för personer med missbruk och kommer att erbjuda akutboende, boende och dagverksamhet. Boendet beräknas vara klart i augusti nästa år och kunna öppna någon gång under hösten 2011.

Kommunen och BoTrygg har tecknat ett avtal på 20 år

Byggherre är fastighetsbolaget BoTrygg som kommer att äga huset och hyra ut det till Norrköpings kommun. Man har tecknat ett 20-årigt avtal och den årliga hyran för kommunens del kommer att ligga på 2,4 miljoner.
Byggkostnaden beräknas till drygt 30 miljoner kronor, enligt BoTrygg.

Ritning på trappstegsboendet Gränden. 

 

 

 

 

Norrkoping.se 2010-08-30

Nya Torget bebyggs genom Botrygg

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Så ska övre Vasastaden se ut - Botrygg kommenterar

Slöjdgatan ska utgöra områdets inre pulsåder, enligt planerna

Planerna för den första etappen i jättebostadsprojektet i övre Vasastaden presenterades på måndagen. Konsten blir ett viktigt inslag när 700 nya bostäder ska byggas.

Omvandlingsprojektet av övre Vasastaden har pågått sedan 2002. Nu finns de omfattande planerna på pränt.

- Äntligen. Nu har vi landat och jag känner lättnad och en glädje, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C) när han tillsammans med tre byggherrar presenterade planförslaget för stadsdelen.

Ny entré från norr Sex kvarter med 700 bostäder, ett nytt torg, små parker, nya butiker och en helt ny entré från norr till innerstaden ska forma stadsdelen mellan Slöjdgatan och Industrigatan och mot Sveagatan och Östgötagatan.
Kommunledningen betonar att det blir blandade upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter.

- Här ska man kunna bo oavsett ålder och ekonomisk köpkraft, det blir både enklare och exklusivt, säger Muharrem Demirok.

- Det kommer att bli många men framförallt bra bostäder.

Bland de större i landet Stångåstaden, JM och Botrygg Bygg delar på uppdraget. De sistnämnda står för merparten av den första etappen, 400 bostäder.

- Det här blir vårt största pågående bostadsprojekt och bland de större i landet, säger vd Michael Cocozza.

Konstprojekt Konsten ska vara i fokus i utformningen. Botrygg Bygg samarbetar med Christer Fällman, kommunansvarig för den offentliga konsten, och såväl lokala som några av Sveriges främsta konstnärer ska engageras.

- Konst är väldigt underskattat som medel att skapa värden, inte bara ekonomiska värden. Det blir både ett bostads- och ett konstprojekt och det kommer att skapa många besökare, säger Michael Cocozza.
Första spadtaget i den första etappen beräknas ske före årsskiftet.



Östgöta Correspondenten 2010-06-14

Hyresrätter fokus i Fullriggaren - Botrygg bygger 3 fastigheter

Västra Hamnen i Malmö får ett nytt bostadsområde med fokus på hyresrätter. Totalt ska 600 lägenheter byggas i Fullriggaren.

Skisser på Fullriggaren 1 och 2 som har ritats av John Kirsh och Koggens Gränd av Magnus Borglund, Maud Karlström och Carl Bäckstrand.

I veckan tas det första spadtaget för Fullriggaren, ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen, Malmö. Totalt ska 600 lägenheter byggas varav de första ska vara klara för inflyttning hösten 2011. Hela området ska stå klart året efter.

Malmö stad och byggherrarnas samverkansgrupp kallar satsningen för ett exempel på den blandade staden.

– 75 procent av lägenheterna ska bestå av hyresrätter, resten av bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom bygger vi en förskola, kontor och butiker så det blir en väldigt blandad stad, säger Bengt Nevsten, ordförande för Fullriggarens byggherregrupp.

Annars ser ju området, enligt ritningarna, rätt likt ut vilket modernt förortsområde som helst. Vad gör Fullriggaren speciellt, enligt dig?

– Det beror ju på vad man lägger i begreppet förort. Fullriggaren blir ett hållbart bostadsområde och det betyder inte nödvändigtvis att det är annorlunda i utseendet. Men det kommer att byggas mer än 14 000 kvadratmeter gröna tak. En del av husen blir passivhus. Övriga hus uppförs som minienergihus. Dessutom blir alla som flyttar in anslutna till en bilpool, säger Bengt Nevsten.

Det är tolv byggherrar som tillsammans ska bygga Fullriggaren.
Ni jobbar i en samverkansgrupp. Hur ser samarbetet ut?

– Vi träffas regelbundet, med eller utan kommunen. På mötena informeras vi om allt vi vill veta och vi diskuterar olika saker. Det kan vara om byggandet av solfångare och avfallskvarnar. Det ger gemensamma referensramar men sedan verkar ju byggherrarna var och en för sig, säger Bengt Nevsten.


Byggvärlden 2010-05-25

Botryggs-VD kritiserar Linköping

Michael Cocozza, VD för Botrygg Bygg AB, går hårt åt Linköpings kommun på Östgöta-Correspondentens debattsida. Cocozza menar att detaljplaner inte anpassats till kundernas efterfrågan och ofta innehåller så mycket av detaljstyrande och kostnadsdrivande bestämmelser att de blir omöjliga att genomföra. Han menar också att det saknas en bestämd styrning mot att prioritera bostadsbyggande.

Det råder bostadsbrist i Linköping. Michael Cocozza menar att detta bland annat beror på att politikerna inte använder sig av kompetensen hos bostadsföretag och fastighetsmäklare, utan låter kommunens tjänstemän "sitta och gissa" om hur bostadsefterfrågan ser ut och vad som behöver byggas i olika områden. Cocozza anser att planeringsmodellen för kommunal mark borde ändras så att den mer liknar den som gäller för privat mark, där det finns en ansvarig byggherre.

Michael Cocozza har gjort sig känd som hyresvärden som bygger hyresrätter när ingen annan gör det, som bygger till låga hyror och som sänkte hyrorna för 2010 redan innan något avtal träffats med allmännyttan - till Hyresgästföreningens jubelrop. Cocozza har dock också hamnat i blåsväder - när han tog in tyska byggarbetare för att pressa ner bygglönerna i Linköping kritiserades han hårt av facket. 

Botrygg Bygg AB bygger och förvaltar både hyresrätter och bostadsrätter. Beståndet var tidigare koncentrerat till Linköping, men bolaget har numera också fastigheter i Norrköping, Stockholm och Göteborg.


jagvillhabostad.nu 2010-03-19

Botrygg anser att bostadsbristen är kommunens fel

Bostadsbristen beror på felaktiga beslut och planeringsmissar av Linköpings politiker och kommunala tjänstemän, hävdar vd Michael Cocozza.

Återigen har vi en stor bostadsbrist i Linköping. Efterfrågan är stor, nettoinflyttningen hög och bostadsbyggandet lågt. Samtidigt sitter vi med flera antagna detaljplaner där det inte byggs, på grund av att planerna inte är anpassade till kundernas efterfrågan eller att planerna innehåller så mycket av detaljstyrande och kostnadsdrivande bestämmelser att de blir svåra att genomföra.

Tvärtemot det som uttalas från politiskt håll, så saknas det i dag en bestämd styrning från kommunens politiska ledning mot att bostadsbyggandet ska prioriteras. För att konkret nämna några exempel, Eddan (gamla Busscentralen), Djurgården och delar av Östra Lambohov är exempel på antagna planer/-program där byggandet inte kommit igång. I dessa fall på grund av att politiker och tjänstemän sitter och planerar om något som de inte kan något om, det vill säga hur efterfrågan på bostäder ser ut på kommunens olika delmarknader.

Det finns företag som kan detta, bostadsföretag och framförallt fastighetsmäklare, vars kompetens inte tas tillvara i planeringen av kommunal mark. Dessa företag utgör organisationer som står i daglig kontakt med kunderna. Istället för att föra in dessa organisationer tidigt i planeringen, låter ansvariga politiker de egna tjänstemännen sitta och gissa om hur bostadsefterfrågan ser ut och vad som bör byggas på olika områden. De dolda kostnaderna på grund av dessa planeringsmissar är stora och kommer i form av utebliven tillväxt och lägre kommunala skatteintäkter.

Detta systemfel är man nu i färd att upprepa. Södra Hjulsbro ska byggas ut och där tror sig tjänstemännen veta att det finns efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus mellan Lövsbergsvägen och Brokindsleden. Det vore en fördel om man tar fram en byggherre som investerar i det, innan man fortsätter planeringen.
Ett annat kommande planeringsmisslyckande i större skala är tankarna om 5 000 bostäder ute på blåsiga Kallerstad omgivet av tunga trafikleder på alla sidor. Här har kommunen bildat ett eget exploateringsbolag som sitter och planerar tillsammans med tjänstemän och politiker, samtliga parter är väl isolerade från den marknad som sedan ska bygga och betala för bostäderna.

Planeringsmodellen för kommunal mark bör justeras, så att den mer liknar den som råder för planering av privat mark, där det finns en ansvarig byggherre. Det måste också till en tydligare politisk styrning som tar marknadsaktörernas kunskaper i beaktande.


Östgöta Correspondenten 2010-03-17

Botrygg hade trög start för ägarlägenheter

Företaget Botrygg ville bygga ägarlägenheter i Hammarby sjöstad. Men bankerna var inte intresserade så nu bygger företaget bostdsrätter istället.

Intresset för ägarlägenheter är fortsatt svalt. Hittills har bara sjutton stycken nya lägenheter registrerats i hela landet. Särskilt storstäderna och de stora byggbolagen lyser med sin frånvaro.

Ägarlägenheterna har haft allt annat än en flygande start. När Lantmäteriet gjorde en sammanställning av hur många ägarlägenheter som registrerats i fastighetsregistret under 2009 noterades bara 17 stycken.
- Det är en ombyggd lada på Öland, en nybyggnation i Tanum och en ombyggnation i Karlstad, berättar Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet.

När ägarlägenheter blev en ny upplåtelseform i maj 2009 jublade många stora aktörer på svensk bygg- och bostadsmarknad. De hade efterlyst ägarlägenheter, som är en vanlig boendeform i andra länder, i många år. Men hittills har inget av de större bolagen något planerat projekt med ägarlägenheter. Organisationen Bofrämjandet var en av de mer aktiva påtryckarna för införandet av ägarlägenheter. Vd Calle Gustafson kan nu konstatera att det gått trögare än han trott.

- Jag tycker att storföretagen borde vara mer aktiva men det är väl så att de vet vad de har och avvaktar istället. Slutkunden måste också hinna få kunskap, jämför med tredimensionell fastighetsbildning som också gick trögt i starten, säger han.

Hyresregleringen, som ska följa bruksvärdesprincipen, är enligt Calle Gustafson en anledning till det låga intresset.

- Det går inte att göra någon vinst på att hyra ut en ägarlägenhet. Hade du haft större möjligheter att ta ut hyra för att täcka dina kostnader skulle intresset varit större.

Botryggs vd Michael Cocozza berättar att företaget ville bygga 70 stycken ägarlägenheter i Hammarby sjöstad under 2009, men projektet föll på att bankerna inte gav klartecken. Istället byggde Botrygg bostadsrätter på platsen.

- Bankerna var tveksamma eftersom de inte har någon marknad att jämföra ägarlägenheterna med, säger Michael Cocozza.

?- Det skulle ha blivit mer fart om det hade varit tillåtet att ombilda befintliga hyreslägenheter till ägarlägenheter istället. Då hade de som bygger dessutom kunnat frigöra kapital för att investera i nya bostadsbyggen, fortsätter han.

I närheten av Malmö arena i Oxie planerar Skandinavisk Fastighetsfond för 300 nya bostäder, varav en tredjedel ägarlägenheter. Men även här är finansieringen för ägardelen högst osäker.

- Samfälligheten som ägarlägenheterna tillhör har företrädesrätt framför banken om någon medlem hamnar på obestånd. Bankerna vill inte ta risk på något de inte kan kontrollera, därför kommer det bli svårt för privatkunder att få lån hos banken, säger Jan Severa, vd på Skandinavisk Fastighetsfond.

Jan Severa skulle vilja börja bygga ägarlägenheterna i april 2010, men får starta med bostadsrätterna istället.
- Vi skjuter på ägarlägenheterna till 2011 och hoppas att bankerna hittat en modell där de slipper ta risken själva till dess, säger han.



Byggindustrin 2010-01-28

Fiasko för ägarlägenheter

Intresset bland fastighetsägare och byggherrar var stort när ägarlägenheter blev en ny laglig upplåtelseform i maj 2009. Men enligt Lantmäteriet registrerades endast 17 ägarlägenheter under förra året. Huvudorsaken till det låga intresset för ägarlägenheter är kravet om att hyrorna ska följa bruksvärdesprincipen. Dessutom har bankerna varit tveksamma att finansiera nybyggnation av ägarlägenheter, eftersom ägarformen är svår att kontrollera.

Michael Cocozza, vd för Botrygg, säger i en intervju till Byggindustrin att han ville bygga 70 ägarlägenheter i Hammarby Sjöstad, men banken ville inte finansiera projektet. Därför byggde Botrygg borätter på platsen. Enligt honom var bankerna tveksamma, eftersom en marknad att jämföra ägarlägenheter med saknas. Cocozza anser att det vore bättre att ombilda äldre hyresfastigheter, vilket skulle frigöra kapital för nybyggnation av ägarlägenheter.

I närheten av Malmö arena i Oxie har Skandinavisk Fastighetsfond planer för 300 nya bostäder, varav en tredjedel för ägarlägenheter. Även här är dock finansieringen för ägardelen högst osäker. Totalt beräknas investeringen i detta projekt till 300 Mkr.

I en kommentar kan sägas att eftersom den nya lagen inte fungerar, bör den omarbetas på ett sätt så att en bankfinansiering blir möjlig.       

     

Problemet är att lagen om ägarlägenheter är för vidlyftig för bankerna, eftersom de saknar kontroll över lagfarten i ägarlägenheten.

Således borde fastighetsjurister och bankerna tillsammans se över lagen så att den kan fungera på marknaden. Allt annat vore oklokt.

Det är inte bara bortkastat att införa en lag som inte fungerar, det är även ett klart politiskt misslyckande för regeringen.

Tidningen Fastighetsaktien 2010-01-28