Botrygg har hyresklippet i sjöstaden

De valde privatvärd - sparar tusenlappar

Sara Bälter och Jens Bäfver betalar 1000 kronor
mindre i hyra än vissa av grannarna.

Samma storlek. Samma standard. Samma gata.

Men det kan skilja 1000 kronor i hyra mellan lägenheterna i Hammarby sjöstad.
Dyrast är allmännyttan.

Jens Bäfver och Sara Bälter bor i en tvåa på 56 kvadrat som ägs av det privatägda bolaget Botrygg.
Hyra: 6122 kronor i månaden.
Deras grannar längre bort i området bor i likvärdiga lägenheter och har samma utsikt.
Hyra: Från 7100 kronor.
-Det känns som att vi har gjort ett klipp som hamnat centralt och fint för en bra summa pengar, säger
Sara Bälter.

 Gästförening hyllar
Enligt Botryggs vd Michael Cocozza beror de lägre priserna på företagets effektivitet.
-Vi har en platt organisation och har kopplat bort alla mellanhänder. Vi bygger billigt och det visar sig i priserna.
De hyllas av Hyresgästföreningen.
-Det är ett trendbrott med den lägre prissättningen som Botrygg har. Och de har kanonstandard i lägenheterna, säger P-O Brogren vid Hyresgästföreningen.

Allmännyttan dyrast

Allmännyttan har högst hyror i området. Trots att Svenska Bostäder sänkte sina hyror vid årsskiftet med 1,2 procent ligger de högre än de privatägda bolagen.
-Vi strävar efter att ha så låga hyror som möjligt. Men visst, vi har kanske något att lära av konkurrenterna, säger Göran Tillberg, förhandlingschef på Svenska Bostäder.

Hyrorna i Hammarby sjöstad

Botrygg

Hyra: 1325 kronor

Svenska Bostäder

Hyra: 1 500 kronor

Familjebostäder,

Hyra: 1500 kronor

Stockholmshem,

Hyra: 1546 kronor

Fotnot: Siffrorna avser genomsnittshyran hos bolagen och pris per kvadratmeter.

Aftonbladet 2006-02-28

Botrygg vann hållbar markanvisningstävling

Växtlighet och solfångare på taken. Det blir ett av de tydligaste tecknen på ett miljöanpassat boende i det förslag som vann tävlingen om vad som ska byggas vid Stålhandskegatan - Åbogårdsgatan i Lundby. Rimliga hyror utlovas, trots kravet på hållbarhet.

                                På hörntomten Stålhandskegatan-Åbogårdsgatan byggs fem fyravåningshus
                                          med sammanlagt 70 miljöanpassade lägenheter med låga hyror

Åtta olika förslag har kommit in i markanvisningstävlingen, som utlystes av fastighetsnämnden i våras. Målsättningen var att få fram miljöanpassade hyreslägenheter av god kvalitet till en boendekostnad som vanliga människor har råd med. På onsdagen offentliggjordes resultatet.

70 lägenheter i fem hus

Vinnare blev det privata fastighetsbolaget BoTrygg AB, som har sin bas i Linköping i form av cirka 700 förvaltade lägenheter.

Företaget har gjort sig känt för att kunna pressa byggkostnaderna och blev nyligen omskrivet när man sänkte hyrorna med 2,5 procent.

- Vi importerar mycket av byggmaterialet själva och därmed försvinner två mellanled. Vi arbetar också med delade entreprenader för att få kontroll över kostnaderna, berättade projektledaren Joachim Arcari i samband med prisutdelningen.

När bolaget på senare år även börjat bygga hyreshus i Stockholm så har det delvis skett med hjälp av polska byggnadsarbetare.

- Men vi har avtal med facket, så lönenivån är densamma. Det är alltså inte med hjälp av låga löner som vi håller kostnaderna nere, förklarar Arcari.

Det vinnande förslaget, "Spara slösa inte", har ritats av Annelie Drackner på Göteborgsbaserade SHL Arkitekter. Förslaget innehåller 70 lägenheter fördelade på fem friliggande huskroppar i fyra våningar.

El- och vattenmätare sitter synligt

Sedummattor på taken tar hand om en stor del av dagvattnet, det vatten som når marken behandlas i ett par öppna dammar. Solfångare värmer en stor del av tappvarmvattnet. Men några spektakulära
tekniska innovationer finns inte i husen.

- Vi har medvetet valt att använda oss av etablerad teknik, sådant som vi vet fungerar, förklarar Annelie Drackner.

Tjocka väggar och små fönsterytor mot norr och öster ska hålla energiförbrukningen nere. Men arkitekturen bidrar också till att skapa resursmedvetenhet hos de boende:

- I varje trappuppgång finns en genomskinlig installationsvägg. Bakom den sitter alla mätare för el och vatten fullt synliga, som en påminnelse till de boende att vara sparsamma, säger Annelie Drackner.

Nu när markanvisningen är klar drar detaljplanearbetet igång med högsta fart. Bygget av lägenheterna i Lundby beräknas vara igång inom två år.



Vårt Göteborg 2006-01-25

Billigare hyra i Botryggs nybygge

I dagarna har de första hyresgästerna börjat flytta in i Linköpingsföretaget Botryggs lägenheter i Hammarby Sjöstad. Det speciella med de här lägenheterna är att hyran är betydligt lägre än för de runtomkring.

För en trea på 70 kvadrat är hyran 7400 kronor, uppemot 1500 kronor lägre än motsvarande lägenheter hos de stora bostadsbolagen i området. Och det finns flera anledningar till de relativt sett låga hyrorna.

- Vi har kortare beslutsvägar, kortare produktionstider, vi köper mycket av materialet direkt från fabrik och lite mer förproducerat än vanligt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg.

Hos Fastighetsägarna i Stockholm ser man olika anledningar till varför hyrorna i nyproducerade lägenheter kan skilja sig åt såpass mycket.

- Det kan dels bero på skicklighet i upphandling och sådana saker,dels på till exempel investeringsbidrag, som kan betyda upp till tre fjärdedelar av hyresskillnaden, säger Tore Ljungkvist, vice vd på Fastighetsägarna i Stockholm.

Och enligt Botryggs vd Michael Cocozza kommer inte hyran att höjas mer i deras än för andra framöver.

- Vi kommer att följa allmännyttans hyreshöjningar, så höjningen kommer att bli densamma som Svenska Bostäders, säger Cocozza.




Svt.se 2006-01-03

Botrygg - DAGENS RÄTT

Heja, Botrygg Bygg AB, som sänker hyrorna för sina hyresgäster 2006!

Expressen 2005-12-05

Botrygg får bygga i Tannefors

Företaget får bygga ett dussin mindre lägenheter i hörnet Nya Tanneforsvägen och Ringgatan.

Det befintliga 40-talshuset längs Nya Tanneforsvägen renoveras och innehåller också tolv bostäder efter ombyggnaden. Kommunens ja till detaljplanen överklagades till läns-styrelsen av fyra privatpersoner. Länsstyrelsen avslog överklagandet.

Därför drev de två hushållen frågan vidare med ett nytt överklagande till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Nu säger också regeringen ja till Botryggs byggplaner och avslår privatpersonernas överklagan.



Östgöta Correspondenten 2005-11-24

Botrygg mot Tekniska verken

I gårdagens Corren tog vd:n för Botrygg, Michael Cocozza, upp frågan om Tekniska Verkens taxor. Hans poänger är goda och leder faktiskt till än mer brännande frågor än vad som märktes vid första anblicken.
Cocozza vänder sig emot Tekniska Verkens aviserade taxehöjning nästa år på sex procent: "Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar", skriver Cocozza. Hans anför en rad bra argument:

I förstone handlar det om att inflationstakten inte är mer än 0,6 procent och att Tekniska Verken gör ett strålande resultat i 300-miljonersklassen, varför en höjning ter sig svårmotiverad. Speciellt tvivelaktigt blir det mot bakgrund av att företaget faktiskt är ägt av medborgarna. En vägledande princip borde då vara att kundernas pengar i så hög grad som möjligt skall stanna hos just kunderna.

Därpå kommer den märkliga rundgång av pengar som fordras eftersom moms och bolagsskatt träder in. De cirka 70 miljoner som försvinner till staten på det sättet är i realiteten en extrabeskattning på 35 procent för att man har valt att finansiera kommunal verksamhet med vinsterna i Tekniska Verken. Har man behov av övervinsterna är det således mer logiskt att ta in dem skattevägen i stället, menar Cocozza.

Och det är där, i detta sista påpekande, det verkligen bränner. Om det nu är så här, varför tar man inte in pengarna skattevägen, kan undras. Det är uppenbart mer rationellt eftersom det skulle spara pengar åt medborgarna.

Svaret är att det inte handlar om rationalitet utan om politik. Att växla Tekniska Verkens intäkter mot skatter handlar i realiteten om att förvisso sänka taxorna men också om att höja skatterna. Det första är politiskt tacksamt men inte det andra.

För då kan inte Lena Micko stoltsera med att Linköping har lika låga (allt är ju relativt) skatter. Då framgår det plötsligt hur mycket medborgarna faktiskt betalar för den kommunala verksamheten. Det blir en helt annan sak än att folk betalar för att få värme i hemmen, vilket ju alla vet är grundläggande välfärd och accepterar utan större knorr.

Vad den nuvarande ordningen går ut på är alltså att kommunen tar ut skatter på ett sätt som inte syns för den som inte tar sig tid att botanisera i Tekniska Verkens årsredovisningar. Och det räknar man med all rätt med att få vill göra.

Ytterst handlar det här om politikers brist på civilkurage. Men vad som är mest upprörande är att man låter denna brist ha ett pris -- för skattebetalarna. Det är de 70 miljoner som staten kräver i tribut, alltså en kostnad för att politikerna inte vill ta en debatt om skattehöjning.

Att ha en ordning där medborgarna får betala onödigt mycket är korkat. Att politikerna inte vågar höja skatten i stället för att ha denna ordning är fegt. Att de låter medborgarna betala en mellanskillnad för denna feghet är direkt oförskämt.




Östgöta Correspondenten 2005-11-15

Låga taxor bra för Linköping

För 2005kommer Tekniska Verken att göra ett resultat på ca 300 miljoner kronor,då har man tagit med avskrivningar i resultaträkningen på 329 miljoner.

Utrymmet som avskrivningar skapar kan användas till att amortera ochinvestera. Därutöver har jag svårt att se att ett medborgarägt företagska ta ut taxor som ger 300 miljoner i vinst. På varje debiterad kronafrån Tekniska Verken får kunderna betala 25 procent i moms. Närpengarna sedan ska föras över till kommunen beskattas de igen i form aven bolagsskatt på 28 procent, vilken i Linköpings fall blir cirka 10procent efter diverse koncerntransaktioner i Stads-hus AB.

Det kostar således 35 procent mer att finansiera kommunensverksamhet över Tekniska Verken :s taxor än via en höjning avkommunalskatten. Den nuvarande ordningen är helt enkelt ineffektiv. Detfinns ingen anledning att vi ska extrabeskatta oss själva med 35procent. De cirka 70 miljoner som i dag går till staten i form av momsfrån övervinsterna kan kommunen i stället ta in i form av enskattehöjning om behov finns. Kvar blir cirka 1 500--2 500 kronor somvarje hushåll skulle kunna spara varje år.

Tekniska Verkens verksamhet omfattar ledningsnät för el, värme,vatten och avlopp (va). Att dessa utgör natur-liga monopol, äroffentligt ägda och ska drivas effektivt med rimliga avkastningskrav ären självklarhet. Verksamhetens resultat borde där-emot delas ut tillmedborgarna i form av låga nät- taxor, särskilt el och v-a som kommerflest tillgodo. Linköping har i dag ekonomiska möjligheter att införade lägsta taxorna i landet på el, v-a och avfall, samt näst lägst påfjärrvärme.

Jag vill påstå att tillväxt-effekten av en sådan nedväxling avtaxenivån är högre än att man samlar pengar hos ett företag med enpolitisk vald styrelse.
Det finns all anledning för Tekniska Verkens kunder att nu stå upp mot kravet på 6-procentiga höjningar. Acceptera inte detta.

Samtliga stora bostadsorganisationer har nu gått samman för att isamverkan få ned taxorna. Det finns en stor obalans i marknadsmaktmellan Tekniska Verken som leverantör och den splittrade kundsidan. Ettsamfällt agerande från bostadssektorn i samverkan med industrin, medgemensamma samordnade upphandlingar av framförallt el och värme, skakunna ge lägre taxor och därmed bättre förutsättningar för boende ochnäringsverksamhet i Linköping.

Vad vi behöver är inte en höjning av taxorna utan en sänkning! Dettaär den mest tillväxtfrämjande åtgärden som kommunen kan genomföra idagsläget. Det kommer såväl företag som konsumenter till godo.

Låt oss formulera en vision om Linköping som den billigaste och mestkonkurrenskraftiga kommunen i Sverige vad gäller taxor på fjärrvärme,elnät, avfall, vatten och avlopp. Det behövs en hårdare politiskstyrning av Tekniska Verken, en koncentration på de uppgifter som utgörnatur-liga monopol. Det behövs också en ny ordning föravfallshanteringen där upphandlingen ligger hos kommunen och därTekniska Verken är en av flera aktörer som kan ge anbud på olikaområden.




Östgöta Correspondenten 2005-11-14